Svensk stabilisering

Den 4 september skrev jag om att trenden med minskande åldersspecifika andelar av dödsfallen med sjukdomar i cirkulationssjukdom som underliggande orsak verkar ha bromsats i USA sedan mitten av förra årtiondet. En sådan sjunkande trend har också funnits i Sverige i decennier, och en intressant fråga är om minskningen tenderar att avta även här och i vilka åldersgrupper det i så fall gäller.

I veckan kom SCB med en ny rapport över livslängdens utveckling i Sverige, där det bl.a. ingår ett avsnitt om de olika dödsorsakernas utveckling (SCB 2016, 33–46). Andelen av den totala dödligheten jämförs för fyra grupper av dödsorsaker (tumörer, cirkulationsorgan, olyckor och självmord och övriga dödsorsaker), för perioderna 2008–10 och 2013–15, i femåriga åldersintervall från 20–24 till 85–89 år och ett öppet intervall 90– år. Det ser ut som det skett en minskning av andelen cirkulationsdödsfall i alla åldersgrupper över 65 år bland kvinnor och över 50 år bland män. I yngre åldersgrupper ses minskningar för några ålders- och könskategorier, men i andra fall ökningar eller inga synliga förändringar alls. Speciellt i de yngsta åldersgrupperna inträffar få dödsfall, vilket lätt ger upphov till slumpmässiga avvikelser. Det saknas också en mer långsiktig kontext, när bara två perioder jämförs.

Nedanstående diagram visar utvecklingen av andelen cirkulationsdödsfall (ICD-10 I00–I99 och F01) bland kvinnor och män från 1997 (det första år då ICD-10 användes och statistik för hela åldersspannet är tillgänglig via WHO (2022)) till 2014 (det senaste år då statistik är tillgänglig via WHO (2022)), i åldersintervall från 20–24 till 90–94 och 95– år. Diagrammen kan skapas med mina skript i mortchartgen, om data för Mortalitetdiagram genererats. Följande kommandon i R (R Core Team 2016) ritar upp diagrammen för kvinnor och män i separata fönster:

source('specchartgen.r')
agetrends.plot(4290, 'circ', 2, 1997, 2014, 20, 95, 'perc', 0)
dev.new()
agetrends.plot(4290, 'circ', 1, 1997, 2014, 20, 95, 'perc', 0)

För kvinnor i åldersgrupperna under 60 år har andelarna legat under 20 procent hela perioden, och det är svårt att urskilja några tydliga förändringar över tid. För åldersgrupperna mellan 60 och 74 år minskade andelarna under första delen av perioden, en minskning som sedan mattats av. Åldersgrupperna mellan 75 och 89 år uppvisar en obruten, närmast linjär, minskning över perioden. Den sjunkande trenden är svagare för intervallet 90–94 år, och för det öppna intervallet 95– år ses inga tydliga förändringar sedan början av 2000-talet. Om de senaste åren jämförs med slutet av 1990-talet är det alltså så att andelen ökar långsammare med stigande ålder före 75 års ålder men snabbare efter 75 års ålder. Trenderna bland män är likartade. Minskningarna i åldersgrupperna mellan 45 och 74 år är starkare under den första delen av perioden, fram till ca 2005, och alla åldersgrupper mellan 55 och 79 år verkar vara på väg att konvergera kring 30 procent.

Den generella minskningen av andelen cirkulationsdödsfall har i stor utsträckning drivits av en snabb minskning av kranskärlssjukdom, speciellt hjärtinfarkter. Uppbromsningen i åldersgrupperna under 75 år kan bero på att dessa pressats tillbaka så mycket att det inte finns mycket utrymme kvar för ytterligare minskningar som påverkar hela cirkulationsgruppen. Minskningen av dödstal i andra cirkulationskategorier, som slaganfall och kronisk hjärtsjukdom, är mer proportionerlig mot minskade dödstal i icke cirkulationsrelaterade orsaker, som cancer. När det gäller åldersgrupperna över 75 år har dödstalen i cancer inte minskat i samma omfattning som i yngre åldersgrupper. Det finns också problem med att rapportera entydiga dödsorsaker i hög ålder, viket gör att det delvis kan vara artificiella trender, relaterade till bl.a. ökad benägenhet att rapportera demens.¹ Den sjunkande trenden är inte tydlig i de allra högsta åldersgrupperna, över 90 år, även om andelen demensdödsfall ökat påtagligt även där. Kanske beror det på att demens där stulit andelar från luftvägsinfektioner och ospecifika orsaker, som senilitet, snarare än från cirkulationssjukdom.

Andelen cirkulationsdödsfall i den svenska befolkningen som helhet är fortfarande på nedåtgående, men det är alltså i hög grad beroende av trenderna inom ett fåtal åldersgrupper som ligger nära den nutida medellivslängden. Det återstår att se om det i en snar framtid kommer att ske en uppbromsning även inom dessa grupper, som skett i USA de senaste åren.

Referenser