Tillbaka till 2019

Postad 2023-02-26 av Karl Pettersson. Taggar:

Den 23 februari 2020, när covid-19 börjat ta fart i Italien men bara ett fall ännu var känt i Sverige, presenterade jag en uppskattning av den förväntade livslängden i Sverige 2019 med mitt LifeTabe.jl-paket, baserat på SCB:s data över antal döda och medelfolkmängd. Återstående medellivslängd från födseln visade sig stämma med de officiella uppskattningar som publicerades någon månad senare: 84,73 år kvinnor och 81,34 år för män (SCB 2024). År 2020 sjönk medellivslängden till 84,29/80,60 år till följd av pandemin, och 2021 hade den återhämtat sig till 84,82/81,21 år, alltså i stort sett samma som 2019 för hela befolkningen, men med litet större könsskillnad. Nu i veckan publicerades data över döda (SCB 2023a) och medelfolkmängd (SCB 2023b) för hela 2022, och jag gjorde åter samma beräkning som för tre år sedan. Enligt denna blir livslängden från födseln nästan exakt densamma som 2019: 84,74 år för kvinnor och 81,35 år för män. Alltså har det skett en minskning relativt 2021 för kvinnor och en ökning för män.

Fullständig statistik över dödsorsaker under 2022 finns inte tillgänglig ännu, men Socialstyrelsen publicerar varje vecka uppdaterad statistik över covid-19. I denna ingår covid-19 (ICD-10 U07) som underliggande dödsorsak efter kön, åldersgrupp och period, där den senaste uppdateringen har fått med dödsorsaksintyg inkomna till och med 20 februari 2023 och använder en uppdelning på sex perioder (Socialstyrelsen 2023).

  1. 2020-03-01–2020-09-30: första vågen och sommaren 2020.
  2. 2020-10-01–2021-02-14: höst- och vintervågen 2020/21 innan alfa blev dominerande.
  3. 2021-02-15–2021-07-14: dominerad av alfa.
  4. 2021-07-15–2022-01-09: dominerad av delta.
  5. 2022-01-10–2022-05-31: dominerad av omikron (BA.1 och BA.2).
  6. 2022-06-01–: dominerad av omikron (subvarianter av BA.2, inklusive BA.5).

Fig. 1 och fig. 2 visar utvecklingen av dödstal periodvis för covid-19 som underliggande dödsorsak bland kvinnor och män i de åldersintervall som ingår i statistiken, baserat på Socialstyrelsen (2023) och 2022 års medelfolkmängd från SCB (2023b).1

Döda covid-19 periodvis kvinnor Sverige
Figur 1: Döda covid-19 periodvis kvinnor Sverige
Döda covid-19 periodvis män Sverige
Figur 2: Döda covid-19 periodvis män Sverige

Under period 2 sågs en viss förskjutning uppåt i åldrarna av dödstalen, med en minskning framför allt bland män under 60. Det kan möjligen vara relaterat till ökade kunskaper om covid-19, som medfört bättre omhändertagande. Period 3 gick utvecklingen dock i motsatt riktning, med kraftigt minskade dödstal i åldersgrupperna över 75 år och något ökade dödstal i yngre åldersgrupper. I första hand beror denna divergerande utveckling förstås på att de äldsta åldersgrupperna, och speciellt folk i särskilt boende eller med hemtjänst, då nåtts av vaccinet. Under period 4 var dödstalen låga i alla åldersgrupper, mycket tack vare att även medelålders nu hunnit vaccineras. Period 5 innebar åter en ökad skillnad mellan yngre och äldre åldersgrupper, vilket fortsatt under period 6.

På så sätt har alltså covid-19 under 2022 gått in i ett dödlighetsmönster liknande influensa A(H3N2), där dödsfallen blir koncentrerade till de högsta åldersgrupperna, vilket får större genomslag när det gäller kvinnornas medellivslängd och kan förklara utjämningen 2022 jämfört med 2020–21. Period 1 och 2 medförde 6079 och 6187 dödsfall, vilket kan vara i närheten av överdödligheten under influensor som 1988 och 1993, åldersstandardiserat till nutida svensk befolkning, som Nilsson (2020) var inne på, även om båda vågorna skedde inom samma år och med omfattande förändringar av beteende för att bromsa smittspridningen. Under period 5 och 6 har totalt 1803 och 2083 dött, vilket är mer i linje med överdödligheten under svårare influensasäsonger på 2010-talet, utan större beteendeförändringar, utom i början av period 5. Åter gäller dock att det inte är normalt influensamönster med så hög prevalens under nästan hela året som vi haft 2022.

Antal IVA-vårdade med covid under de tre första perioderna var 2567, 2444 och 2466, vilket kan jämföras med ett variationsområde på 188–498 influensafall på IVA influensasäsongerna från 2014/15 till 2019/20 (Svenska intensivvårdsregistret 2023). Den ojämna vaccintäckningen gjorde återigen att IVA-fallen för covid-19, som till största delen kommit från åldersgrupper under 75 år, inte minskade under period 3. Under period 6 var det 604 i uppdateringen Socialstyrelsen (2023), men med större spridning över tid än under en normal influensasäsong: toppveckan, vecka 50 2022, var det 54 fall (Folkhälsomyndigheten 2023a), samtidigt som toppveckan för influensa, vecka 52, nu har 68 IVA-fall. Totalt har vi nu 231 IVA-fall med influensa denna säsong, och det verkar troligt att den trots den höga toppen kommer att hamna en bit under den värsta säsongen, 2017/18. Samtidigt finns det, som jag skrev om i slutet av förra inlägget, variation mellan säsongerna när det gäller åldersfördelningen av fall. Bland personer under 40 år har vi 75 fall, där rekordet 2015/16 är 89, och 46 av de 75 fallen är kvinnor, vilket redan gått om toppnoteringen på 45 fall från 2015/16. B/Victoria brukar drabba barn i större utsträckning, men bara 13 av 206 fall redovisade i senaste influensarapporten hade B (Folkhälsomyndigheten 2023b), så mönstret speglar nog en generellt stor mottaglighet för influensa i yngre åldersgrupper, efter en utebliven säsong och två abrupt brutna.

Referenser

Folkhälsomyndigheten. 2023a. ”Covid-19 statistik torsdagar”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i-sverige/.
———. 2023b. ”Influensarapport vecka 7 säsongen 2022–2023”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/arkiv-for-influensa-veckorapporter/arkiv-2022-2023/influensarapport-vecka-7-sasongen-2022-2023/.
Nilsson, Åke. 2020. ”Coronaepidemin kan skörda 5000 till 6000 liv i Sverige”. Läkartidningen (30 april). https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/coronaepidemin-kan-skorda-5-000-till-6-000-liv-i-sverige/.
SCB. 2023b. ”Medelfolkmängd (ålder under året) efter region, civilstånd, ålder och kön”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/MedelfolkHandelse.
———. 2023a. ”Döda efter region, ålder (uppnådd under året) och kön”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/DodaHandelseK.
———. 2024. ”Ettårig livslängdstabell för hela riket efter kön och ålder”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/LivslangdEttariga.
Socialstyrelsen. 2023. ”Sammanfattande statistik om covid-19”. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/statistik/statistik-covid19-overgripande.xlsx.
Svenska intensivvårdsregistret. 2023. ”Rapporterade influensafall, kumulativt”. https://portal.icuregswe.org/siri/sv/report/kumulativ.

  1. Figurerna kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra secov_dp_230223.jl i underkatalogen postdata/2023-02-26-2019.↩︎