Odödlig förvirring
Häromdagen publicerade Vox en artikel vars rubrik säger att cancer numera är den vanligaste dödsorsaken i 22 amerikanska delstater, och att det förvånande nog är goda nyheter (Belluz 2016). När jag såg detta hoppades jag på en klargörande redogörelse av grundläggande distinktioner, som media ofta förbiser, t.ex. mellan absolut antal döda, andel dödsfall och åldersspecifika dödstal. Dessvärre innebar detta att jag hoppades för mycket. Först är det ett diagram över antalet dödsfall i cancer och hjärtsjukdom i USA under perioden 1950–2014, som visar att cancer blivit vanligare relativt hjärtsjukdom och en karta över delstaterna, som visar ett cancer under 2000-talet blivit dominerande i flera stater, speciellt på västkusten. Därefter följer diagram över incidens- och dödstal i cancer i USA 1975–2012. Incidensen har stabiliserats sedan 1990-talet och under 2000-talet till och med minskat bland män1, och dödstalen har minskat sedan 1990-talet.
Incidens och dödstal är antalet rapporterade sjukdomsfall och dödsfall i relation till folkmängden: det som redovisas är åldersjusterade tal, som är en sammanvägning av dessa tal för smalare åldersintervall. Här borde artikelförfattaren ha påtalat att åldersjusterade dödstal kan minska trots att det absoluta antalet dödsfall ökar: det kan ske genom att folkmängden ökar eller att åldersstrukturen förändras (exempelvis genom minskade dödstal i hjärtsjukdom). Men i stället förklaras de minskade dödstalen som att bland de personer som diagnostiseras med cancer är det färre som dör av det, vilket är något helt annat, som vore förenligt med att dödstalen i cancer vid en viss ålder ökat: något som knappast hade kunnat betraktas som goda nyheter. Trenderna för incidens kommenteras inte. Av det översta diagrammet framgår också att den relativt snabba minskningen av antalet dödsfall i hjärtsjukdom från 1990-talet inte motsvaras av en jämförbar ökning av cancer under perioden (den stora ökningen av cancerdödsfall, relaterad till åldrande befolkning, skedde före 1990). Som kan visas med hjälp av exempelvis Mortalitetsdiagram har en minskad andel dödsfall i hjärtsjukdom i USA under perioden i första hand uppvägts av en ökning av demens, inte cancer.
Artikeln redovisar även diagram över hur fördelningen av dödsorsaker
förändras i relation till åldern, från Yau (2016). Dessa förklaras också
på ett förvirrande sätt: de påstås visa risker
för dödsfall, och det
sägs att risken för död genom yttre orsaker börjar sjunka i
20-årsåldern. Men det diagrammet visar är ju betingande sannolikheter
för att en person dött av en viss orsak givet att personen dött vid en
viss ålder. Totaldödligheten ökar med stigande ålder, och en sjunkande
andel för yttre orsaker är då förenlig med att de åldersspecifika
dödstalen (och därmed risken att dö inom en snar framtid) ökar (vilket
också sker i de flesta befolkningar, bl.a. genom äldre personers ökande
sårbarhet för fallolyckor). Till råga på allt talas det om circulatory
causes (i.e., heart disease)
, fast cirkulationssjukdomarna är en
övermängd till hjärtsjukdomarna och även inkluderar exempelvis
slaganfall.
En annan sak att lägga märke till är att Yau (2016) redovisar åldersspecifika andelar i åldersgrupper ända upp till över 100 år, baserat på CDC:s öppna data. Som jag skrev om den 23 december 2013 har de till och med tillgängliggjort mikrodata över dödsorsaker (dock utan information om de avlidnas lokalisering inom USA). I förra veckan kom Socialstyrelsens senaste svenska statistik, för 2015 (Socialstyrelsen 2018). Tabell 4A i deras Excelfil, där dödsorsakerna redovisas på den mest detaljerade nivån i ICD-10 har femårsintervall upp till 85–89 år och ett öppet intervall för åldersgruppen 90– år. WHO:s data, som brukar släpa efter något år i förhållande till Socialstyrelsen, har 95– år som öppet intervall. Socialstyrelsens statistikdatabas, som, såvitt jag vet, är den enda öppna källan till aktuell statistik över dödsorsaker på landstingsnivå använder 85– år. Detta är till och med mindre detaljerat än den äldre statistiken för 1969–1996, som använder 90– år på landstings- och kommunnivå (SCB 1998).
Att ha öppna intervall för 85– eller 90– år ter sig tvivelaktigt för en befolkning som nutidens svenska, där medianåldern för dödsfall bland kvinnor är över 85 år (för vissa dödsorsaksgrupper, som hypertonisjukdom, till och med över 90 år). Detta speciellt med tanke på att dödsorsaksmönstret i olika befolkningar tenderar att variera med åldern efter 85 års ålder, som framgår av t.ex. diagrammen hos Yau (2016). Som jag visade på den 22 augusti 2013 är det också så att dödsorsaksmönstret vid hög ålder varierar en del mellan Sveriges landsting. Det finns välkända problem med att rapportera dödsorsaker bland äldre, som ofta har flera olika hälsoproblem, men även ur det perspektivet vore mer detaljerade redogörelser användbara för att upptäcka konstlade trender, som beror på att praxis varierar mellan t.ex. olika delar av Sverige.
Referenser
Detta skiljer USA från Sverige, där incidensen ökat (fast dödstalen minskat). Kanske har ökad diagnostik av bröst- och prostatacancer och trender i hudcancer inte haft samma betydelse i USA som i Sverige under perioden – som jag visade på den 23 december förra året drivs de svenska trenderna av ett fåtal vanliga cancerformer snarare än av cancer i allmänhet.↩︎