Guide som visar fel

Svenska media rapporterar om hur läkaren och forskaren Adam Linder klagat över Vårdguidens information om blodförgiftning, som han anser är missvisande (TT 2017). Guiden har påstått att det är en allvarlig men ovanlig infektion, fast det är över 40 000 svenskar som drabbas varje år, vilket är fler än de som årligen drabbas av de fyra vanligaste cancerformerna tillsammans. Linder har påtalat detta sedan hösten 2016 utan att texten ändrats, uppges det. Nu har dock texten ändrats senast den 1 juni: reservationen att sjukdomen skulle vara ovanlig har tagits bort (1177 Vårdguiden 2017). Något specifikt om dess incidens sägs inte.

Varifrån kommer uppgiften att över 40 000 svenskar drabbas varje år? Sepsisfonden (2016a) hänvisar till att det publicerats en svensk studie som visar att uppåt 40 000 människor drabbas varje år av sepsis i Sverige. Det är Mellhammar m.fl. (2016) som tittat på journaler från 482 patienter över 18 år från två svenska regioner som fått antibiotika intravenöst vissa datum under 2015 och sökt utröna förekomsten av sepsis bland dessa patienter, enligt två olika definitioner av sepsis.

Att definiera detta sjukdomstillstånd har visat sig problematiskt. Som rubriken antyder utgår 1177 Vårdguiden (2017) fortfarande från det äldre begreppet blodförgiftning, som innebär att bakterier kommit in i blodet. En definition av sepsis som slogs fast i början av 1990-talet går ut på att det är ett så kallat systemiskt inflammationssvarssyndrom (SIRS) orsakat av infektion. Kriterierna för SIRS inkluderar sådant som feber, förhöjd puls och förhöjt antal vita blodkroppar. Med denna definition kan sepsis ofta föreligga vid lindriga infektioner. Därför är sepsis i den kliniska vardagen i praktiken synonymt med svår sepsis, vilket innebär organdysfunktion, bristande genomblödning eller lågt blodtryck utöver de ovannämnda kriterierna (Johansson m.fl. 2015). Det är också den första av definitioner som används av Mellhammar m.fl. (2016). Den andra definitionen, som kallas sepsis-3, är en nyare definition, som går ut på att det föreligger en viss grad av organdysfunktion till följd av urspårad reaktion på en infektion.

I studien uppskattas sedan den årliga incidensen i sepsis till 687/100 000 personer (95-procentigt konfidensintervall 549–824) enligt den äldre definitionen och 780/100 000 (633–926) enligt den nyare. Ingen av dessa siffror ger dock en incidens på ca 40 000 i förhållande till Sveriges folkmängd (snarare ger de högre incidens). Jag har från en av studiens författare fått kommentaren att 40 000 kommer ganska nära nedre konfidensintervallet för sepsis enligt den äldre definitionen räknat på befolkningen över 18 år, men det är litet märkligt att enbart rapportera den siffran i ett sådant sammanhang, och Sepsisfonden (2016a) talar som sagt om att antalet fall är uppåt 40 000. Dessutom finns siffran över 40 000 i en flyer på Sepsisfondens webbplats som är daterad september 2016 (Sepsisfonden 2016b), och var den siffran kommer ifrån förblir ett mysterium.

Arbete med höjande av medvetenheten kring sepsis som ett utbrett hälsohot har lett till förvirring även i andra sammanhang. I en brittisk enkätundersökning har deltagarna ombetts rangordna fem sjukdomstillstånd efter hur många dödsfall de orsakar i Storbritannien: bröstcancer, leukemi, meningit, lunginflammation och sepsis (Negligence Claimline 2017). Det uppges att 25 procent placerade bröstcancer högst och att 75 procent trodde att sepsis orsakar färre dödsfall än bröstcancer. Sedan sägs att 37 000 personer uppskattas dö av sepsis varje år i Storbritannien men bara 11 433 av bröstcancer, och att sepsis är den vanligaste dödsorsaken i Storbritannien, näst kranskärlssjukdom, som orsakar nästan 74 000 dödsfall. Även Sepsisfonden (2016b) uppger att det varje år dör fler människor i Sverige till följd av sepsis än i bröst-, prostata- och tarmcancer tillsammans. Den enda siffra som ges där är att 20 procent av de över 40 000 som drabbas dör.

Jo, de brittiska siffrorna för bröstcancer och kranskärlssjukdom gäller uppenbarligen underliggande dödsorsaker. Data tillgängliga via WHO (2024) för dessa ICD-koder, C50 och I20–I25, ger närliggande siffror för åren på 2010-talet. För varje dödsfall registreras en underliggande dödsorsak, och den definieras som den sjukdom eller skada som inledde det morbida händelseförlopp som ledde till döden (WHO 2010, 31). Men siffrorna för sepsis handlar inte om detta: ICD-koderna A40–A41, som täcker de vanliga formerna av sepsis, har registrerats som underliggande orsak för drygt 2500 dödsfall per år i Storbritannien de senaste åren. För hela infektionskapitlet i ICD-10 (A00–B99) är det ca 6000 dödsfall per år. Siffran på 37 000 dödsfall stämmer i stället med vad som rapporteras för England av den brittiska motsvarigheten till Sepsisfonden: det uppges inträffa 123 000 fall årligen, varav 30 procent dör, vilket ger 36 900 dödsfall. Siffran för hela Storbritannien anges till över 42 000 (Sepsis Trust 2016). Sådana siffror kan inte utan vidare jämföras med statistik över underliggande dödsorsaker. Även om sepsis kan vara underrapporterat som underliggande dödsorsak är det ofta en komplikation till andra sjukdomar och skador, exempelvis olika cancerformer. På samma sätt kan lunginflammation och kranskärlssjukdom vara komplikationer till en rad andra tillstånd. Hur många dödsfall skulle de orsaka om det mättes på samma sätt som för sepsis?

För Sveriges del gäller också att de tre grupperna av cancer i tarmar, bröst och prostata (ICD-10 C17–C20, C50 och C61) är underliggande dödsorsak för ca 6500 fall årligen. Det kan mycket väl vara färre än antalet som dör efter att ha drabbats av sepsis, men det är samtidigt betydligt fler än antalet med sepsis som underliggande dödsorsak (1132 personer för ICD-10 A40–A41 under 2015).

Det är inte första gången intresseorganisationer och kampanjer kopplade till en viss sjukdomsgrupp använder sig av statistik över incidens och mortalitet på missvisande sätt för att framhålla sin sjukdom. För något tiotal år sedan hade Cancerfonden annonskampanjer som gick ut på att inom några decennier skulle varannan svensk drabbas av cancer – något som påstods ha implikationen att om du inte själv drabbades skulle den du älskade göra det (som en meteorolog som hävdade att risken för regn är 50 procent på lördag och 50 procent på söndag: alltså är risken för regn under helgen 100 procent). För några år sedan skrev jag om kampanjer kring cirkulationssjukdom bland kvinnor i Sverige och USA: de utmärkte sig också genom enkäter med tveksam metodologi för att avslöja okunskap bland allmänheten, och att de i anslutning till detta gärna använde sig av jämförelser med antalet dödsfall i olika cancerformer, speciellt bröstcancer (vilket säkerligen hänger samman med att kampanjerna kring denna sjukdom hör de till tidigast etablerade). Med vårt ekonomiska system drivs de olika grupperna att försöka sälja sina sjukdomar med hjälp av alla siffror som finns till hands, varvid andra sjukdomar blir konkurrerande produkter. Till detta kommer sedan problematiken att ange entydiga underliggande dödsorsaker för varje dödsfall i en befolkning där de flesta dör genom komplexa, åldersrelaterade orsaker.

Referenser

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.