Flimrande månad

För några dagar sedan publicerade en bloggande amerikansk kardiolog ett inlägg om hur han fått e-post om att september tydligen är atrial fibrillation awareness month med informationsgrafik, som han kunde få använda om han brydde sig om folk med förmaksflimmer (Pearson 2017). Han säger sig bry sig om folk som lever med nästan vilken hjärtsjukdom som helst, möjligen med undantag av Schuckenbuss syndrom¹, varefter han redovisar den aktuella grafiken. Den innehåller siffror om att antalet med förmaksflimmer i USA är lika med Chicagos befolkning, att det kostar 6 miljarder dollar per år (är det inklusive immateriella kostnader för QALY?), att det bidrar till 130 000 dödsfall per år, att livstidsrisken är en fjärdedel, att fler kvinnor än män drabbas till följd av högre livslängd och så vidare, och den slutar med reklam för diverse hälsoappar från företaget där meddelandets avsändare är anställd.

I grafiken förekommer formuleringar som battling atrial fibrillation in the USA på ett blad prytt med vimplar med stjärnor och ränder. Det har diskuterats hur retoriken med kamp mot sjukdomar framför allt har förekommit i sambnad med cancer, som jag skrev om den 7 oktober 2015, men här föreligger alltså ett exempel på hur den utvidgats till andra sjukdomar.

När det gäller valet av månad hade den amerikanska senaten utnämnt september 2009 till National Atrial Fibrillation Awareness Month, vilket tolkats som att september för alltid är förmaksflimrets månad. Om september är förmaksflimrets månad innebär det också att den föregår bröstcancerns månad. Vore det passande att anamma även i Sverige? Enligt den svenska statistiken för 2016, tillgänglig via Socialstyrelsen (2017), var förmaksflimmer underliggande dödsorsak bland 3,5 procent av kvinnorna och 2,6 procent av männen. Det innebär att förmaksflimmer är 18 procent vanligare än bröstcancer som underliggande dödsorsak bland kvinnor.

De senaste åren har förmaksflimmer blivit vanligare som underliggande dödsorsak i exempelvis Sverige. Sannolikt beror det till stor del på ökad benägenhet att rapportera förmaksflimmer som orsak till slaganfall. Det är ett exempel på svårigheten att avgränsa sjukdomar som inlett ett sjukdomsförloppp, och då skall rapporteras som underliggande dödsorsaker, från riskfaktorer. Normalt rapporteras inte sådant som rökning, högt blodtryck eller stress som underliggande dödsorsaker om någon dör av kranskärlssjukdom eller slaganfall, även om det finns ICD-koder för dessa faktorer. Diabetes är ett tillstånd som i detta avseende behandlats olika i olika befolkningar och tidsperioder, vilket försvårar jämförelser av statistik över sjukdomsgrupperna. Så är det förmodligen också med förmaksflimmer.

När förmaksflimmer oftare rapporteras som orsak till slaganfall får det till följd att andelen dödsfall med slaganfall som underliggande dödsorsak minskar. Som visas av Mortalitetsdiagram var denna andel ganska stabil i Sverige från slutet av 1960-talet fram till början av 2000-talet, varefter den minskat. Förutom varierande benägenhet att rapportera riskfaktorer, som diabetes eller förmaksflimmer, som underliggande orsak, finns fler komplikationer vid rapportering av tidstrender i slaganfall. Om slaganfall och demens rapporteras tillsammans, kan det hända att vaskulär demens (ICD-10 F01) blir underliggande dödsorsak, så att dödsfallet alltså hamnar i kapitlet för psykiska störningar, i stället för sjukdomar i cirkulationsorganen. Därför har jag inkluderat denna kod i de definitioner av slaganfall och cirkulationssjukdom som används för Mortalitetsdiagram (se dokumentationen), även om det innebär en svag artificiell ökning vid övergången till ICD-10 (för tidigare ICD-versioner finns inte statistik på en sådan detaljnivå tillgänglig via WHO (2022)). Jag testade att skapa en utvidgad sjukdomsgrupp, som för ICD-10 inkluderar förmaksflimmer (ICD-10 I48) förutom koderna för slaganfall, vilket inte heller är möjligt för tillgängliga data med äldre ICD-versioner. Ett diagram för utvecklingen av andelen dödsfall för denna orsaksgrupp i Sverige kan skapas med följande kod:

import Mortchartgen
frames = Mortchartgen.load_frames()
Mortchartgen.propplot_sexesyrs("straf", "all", [2;1], 4290, 1, 1,
1951:2015, false, frames, "sv", Mortchartgen.tmpoutpath, false)

Som väntat visar det skapade diagrammet ett större hopp vid övergången till ICD-10 1997, jämfört med diagrammet baserat på den snävare definitionen av slaganfall, men mindre förändringar för åren efter 2000.

Referenser