Stärkt försvar

I förra inlägget skrev jag om Sue (2017), som fått internationell uppmärksamhet med sin diskussion om evidensen för att män skulle drabbas värre av influensa om kvinnor, och jag tog upp hur Sabra Klein argumenterade för att detta gäller barn och äldre: bland yngre vuxna drabbas kvinnor hårdare. Med data från Socialstyrelsen (2024) visade jag på att det går att se en sådan interaktion med ålder när det gäller sjukhusvård för influensa och lunginflammation i Sverige. Den 14 april 2014 skrev jag om att det inom denna sjukdomsgrupp finns variationer, där mönstret med kvinnlig överrisk bland yngre verkar vara specifikt för influensa och virusorsakade lunginflammationer.

Diagrammet i fig. 1 visar genomsnittligt antal vårdtillfällen i relation till folkmängden över år för dessa diagnoser (ICD-10 J09–J12) under perioden från 2009, då A(H1N1)pdm09 dök upp. Det kan återskapas genom att bifogad ZIP-fil packas upp och följande körs i Julia.

include("sossltv.jl")
joinpath("data", "Statistikdatabasen_2017-12-26\ 09_36_45.csv") |>
(x)-> sosagg(x, "influensa och viruspneumoni") |> sexplot

Det åldersmönster som Klein påtalat framträder tydligare än för hela gruppen influensa och lunginflammation: det finns en manlig översjuklighet i infektioner som krävt sjukhusvård bland små barn och personer över 65 år men en kvinnlig översjuklighet i åldersgrupperna mellan 20 och 40 år. För båda könen är sjukligheten starkt åldersrelaterad och lägst i åldersgruppen 10–14 år, men för män är kurvan mer U-formad och för kvinnor mer W-formad.

Vad dessa interaktioner mellan kön och ålder beror på är inte känt. Sue (2017) diskuterar hypoteser om att testosteron skulle hämma immunförsvarets reaktioner mot virus och östrogen stärka det, och att det skulle missgynna män när det gäller influensa. Det går inte bra ihop med att kvinnor verkar vara missgynnade i de åldersgrupper där könshormoner är mest aktiva. Kanske är det så att könshormonerna har just dessa effekter, men att det inte alltid är bäst med starka reaktioner. Det är allmänt känt att det finns en kvinnlig översjuklighet i många autoimmuna sjukdomar. Även vid influensa och andra virusinfektioner i luftvägarna är det till stor del immunförsvarets reaktioner som ger symptom.

Det kan tänkas att bland unga vuxna, som normalt har starkt immunförsvar i grunden, har testosteron en gynnsam effekt för män, genom att skydda mot skadliga överreaktioner hos immunförsvaret. Bland äldre personer kanske incidensen i infektioner som kräver sjukhusvård är mer relaterad till att immunförsvaret försvagats under en kritisk nivå och till underliggande åldersrelaterade sjukdomar, som hjärtsjukdomar, där män på båda punkterna kan vara missgynnade i förhållande till jämnåriga kvinnor.

Sepsis är en annan viktig sjukdomsgrupp, där överreaktion hos immunförsvaret vid infektion spelar stor roll för symptomen. Diagrammet i fig. 2 visar genomsnittligt antal vårdtillfällen över år för sepsis (ICD-10 A39–A41), för hela den tillgängliga statistikperioden 1998–2016.

include("sossltv.jl")
joinpath("data", "Statistikdatabasen_2017-12-25\ 15_40_04.csv") |>
(x)-> sosagg(x, "sepsis") |> sexplot

Mönstret liknar det som ses för influensa. Incidensen är lägst i åldersgruppen 10–14 år och ökar sedan med stigande ålder. I åldersgrupperna över 55 år finns en tydlig manlig översjuklighet men inte bland yngre vuxna. I stället verkar det finnas en kvinnlig översjuklighet i 20–40-årsåldern, fast inte lika uttalat som för influensa.

Det verkar finnas en utbredd föreställning att ett starkt immunförsvar automatiskt innebär bättre hälsa, vilket speglas i reklam för olika produkter som skall boosta immunförsvaret.¹ Kanske kan det kopplas till en militaristisk retorik om kamp och krig mot sjukdomar (Sontag 2001). Frågan är om föreställningen att människor blir friskare ju starkare immunförsvar de har är mycket mer korrekt än motsvarande föreställning att samhällen blir tryggare ju starkare militär de har.

Referenser