Utan frukt

I helgen rapporterade svenska medier om att 6400 dödsfall om året skulle kunna förhindras ifall svenskarna började äta rätt (Thomsen 2019). Det handlar om Saha m.fl. (2019), en studie av forskare från Livsmedelsverket, Lunds universitet och Oxfords universitet. De har utgått från modellen PRIME, definierad av Scarborough m.fl. (2014), som innehåller uppskattningar av olika kostfaktorers effekter på hälsoutfall, och kan användas för att jämföra de faktiska utfallen med kontrafaktiska utfall i världar där folk äter annorlunda. Med hjälp av indata från de nordiska näringsrekommendationerna, uppskattningar av svenskars faktiska matvanor under 2010-talet och officiell statistik över (underliggande) dödsorsaker i Sverige 2016 (Socialstyrelsen 2018) har de på så sätt fått fram resultatet att följande av rekommendationerna skulle förhindra 6405 dödsfall per år (95-procentigt osäkerhetsintervall 5086–7086 dödsfall).

Med andra ord skulle ca 7 procent av all dödlighet i Sverige kunna förklaras av att rekommendationerna inte följs. De enskilda kostfaktorer som har störst betydelse är frukt och grönsaker (3013 dödsfall av för lågt intag) och fibrer (2025 dödsfall av för lågt intag). Övriga faktorer är fetter (969 dödsfall av suboptimal fettkvalitet) och salt (1025 dödsfall av för högt intag) Förändringar av olika element i kosten har i modellen relativa effekter på hälsoutfallen, som multipliceras med varandra, så dessa tal kan inte summeras rakt av. Rubriken på artiklar som Thomsen (2019) talar om mindre kött, men, kött ingår inte specifikt i studien, vilket i artikeltexten också påpekas av Irene Mattisson från Livsmedelsverket.

Effekterna på specifika dödsorsaker av ett suboptimalt kostmönster (som kan summeras, då det rör sig om underliggande orsaker), domineras av kranskärlssjukdom (4077 dödsfall). Andra betydande effekter gäller slaganfall (1219 dödsfall), lungcancer (där frukt antas skydda, 407 dödsfall) och kolorektal cancer (där fibrer antas skydda, 261 dödsfall). Det hävdas att 24 procent av alla dödsfall i cirkulationssjukdom och 10 procent i cancer skulle förhindras om riktlinjerna åtföljdes, men de andelarna gäller de delmängder av dessa sjukdomsgrupper som påverkas av kosten enligt PRIME. De täcker i sin tur 74 procent av alla dödsfall i cirkulationskapitlet och 27 procent av alla dödsfall i tumörkapitlet 2016.

Faktorer relaterade till fettintag tillskrivs alltså ca 1 procent av alla dödsfall i Sverige. I PRIME tänks dessa faktorer ha sin effekt primärt genom påverkan på kolesterolnivåerna, som i sin tur påverkar kranskärlssjukdom och, i mycket mindre omfattning, slaganfall. Specifikt gäller att andelen energi från mättat fett i Sverige är 13 procent, lika för kvinnor och män, vilket är högre än rekommendationen på 9 procent. En extra energiprocent mättat fett antas öka kolesterolnivåerna med 0,052 mmol/l. Effekten av kolesterol på kranskärlssjukdom antas variera med ålder: 1 mmol/l högre nivåer ger en ökning med 72 procent i åldern 50–59 år, 39 procent i åldern 60–69 år, 22 procent i åldern 70–79 år och 18 procent i åldern 80– år. Trots att energiandelarna från olika kategorier av fett inte skiljer sig mellan könen, är antalet dödsfall som tillskrivs fett klart högre bland män (623) än bland kvinnor (245)¹, därför att män på grund av andra faktorer (som i stor utsträckning faller utanför studien) har högre dödstal i kranskärlssjukdom, framför allt i yngre åldrar.

En av studiens medförfattare, Peter M. Nilsson, har tidigare medverkat i en artikel som kritiserar hypoteser om mättat fett som en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom (Berglund, Nilsson och Leosdottir 2007). Dessa har i stor utsträckning baserats på ekologiska studier som Seven Countries, och de samband mellan mättat fett och kranskärlssjukdom som påvisats i dessa studier ter sig obegripligt höga, samtidigt som andra typer av studier visat svaga eller obefintliga samband, och måste tillskrivas den ekologiska designens svagheter.

Detta synsätt är i linje med antagandena i PRIME: högt intag av mättat fett är en riskfaktor för kranskärlssjukdom, men en mycket svagare riskfaktor än vad som antagits baserat på samband på befolkningsnivå. Kranskärlsdödlighet, och generell cirkulationsdödlighet, har minskat kraftigt i alla rika länder de senaste decennierna. Det verkar i Sverige ha sammanfallit med en viss minskning av andelen energi från mättat fett, som jag skrev om den 21 september 2013. Den är, som sagt, 13 procent i de uppskattningarna för 2010-talet som använts i den nu aktuella studien och 16–17 procent i uppskattningar för 1980-talet. Om en sådan ökning skulle medföra en ökning av kolesterolnivåerna med 0,15–0,20 mmol/l, skulle det öka exempelvis kranskärlsdödligheten i åldern 60–69 år med 5–7 procent. Som visas av Mortalitetsdiagram var kranskärlsdödligheten i dessa åldersgrupper ca 500 procent högre i början av 1980-talet jämfört med de senaste åren.

Referenser

---

1. Modellen använder sig av Monte Carlo-simulering, vars slumpmässiga natur gör att summan av könsspecifika genomsnitt inte överensstämmer med den genomsnittliga totaluppskattningen (969).↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.