Nya under

I förra veckan släpptes en rapport från Region Stockholm om utvecklingen av COVID-19 i regionen (Lager m.fl. 2020). Rapporten visar bl.a. på betydande skillnader mellan olika områden och olika födelseländer när det gäller dödstal. Ibland drivs det till stor del av ålder (t.ex. när det gäller folk från Finland och Estland, som har relativt hög medelålder) eller bostadsområde, men vissa överrisker kvarstår även efter justering för dessa faktorer.

Det görs också en jämförelse mellan antal döda i COVID-19 och antalet döda i andra dödsorsaker under 2019, vilket föranlett rubriker i DN (Ewald 2020). Det ges en lista över hur de fem vanligaste dödsorsakerna i Stockholms län skulle kunna se ut 2020. Även om antalet dödsfall i COVID-19 inte skulle fortsätta öka kommer denna orsak att bli etta, med 2123 dödsfall enligt dödsorsaksintyg inkomna till 22 juni (i uppdateringen med intyg till 1 juli hade antalet ökat till 2197 (Socialstyrelsen 2020b)). Därefter följer, baserat på 2019 års statistik, kranskärlssjukdom, demens, slaganfall och lungcancer. Utifrån listan har DN sedan gjort ett diagram där det i rubriken sägs att COVID-19 blir vanligare dödsorsak än någon dödsorsak 2019.

Jo, som vanligt är sådan rankning beroende av valet av partition av ICD-koder som används för dödsorsaker. Ofta sägs att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken och cancer den näst vanligaste, och det brukar då definieras i termer av ICD-koderna för cirkulationsorgan (I00-I99, men jag föredrar I00-I99+F01 för att få med vaskulär demens, som blivit en inte helt ovanlig underliggande dödsorsak bland äldre) och tumörer (C00-D48).

Av statistik över underliggande dödsorsaker i Stockholms 2019, tillgänglig via Socialstyrelsen (2020a), framgår att 2061 kvinnor och 2143 män dog av tumörer, och att 2260 kvinnor och 2239 dog av cirkulationssjukdomar (I00-I99+F01). Med största sannolikhet kommer båda dessa orsaker att dominera över COVID-19 i Stockholms län 2020, om det inte blir någon kraftig andra våg i höst.

En annan aspekt är att kvoten mellan cirkulationssjukdomar och tumörer som dödsorsak är lägre i Stockholms län än i andra delar av Sverige, som jag visade på den 12 oktober förra året. vilket till en del kan förklaras av att befolkningen i Stockholms län är relativt ung. Den relativa överrisken för cirkulationssjukdom är inte högre än 9,7/4,5 procent för kvinnor/män. Nu verkar det som att COVID-19 i stor utsträckning orsakar dödlighet bland personer med existerande kärlsjukdom, som många skulle ha dött relativt snart av om de inte drabbats av COVID-19.

En sådan selektiv dödlighet, i förening med att COVID-19 oftast rapporteras som underliggande dödsorsak när den finns rapporterad (Socialstyrelsen 2020b), kan leda till att kvoten mellan cirkulationssjukdom och andra dödsorsaker utom COVID-19 blir lägre 2020 än den skulle ha blivit om inte COVID-19 kommit. Det har diskuterats om COVID-19 riskerar att leda till ökade dödstal i cancer genom uppskjutna undersökningar och behandlingar (BBC 2020). Den effekt jag beskrev ovan kan dock leda till att kvoten mellan cirkulationssjukdomar och tumörer i Stockholms län för 2020 hamnar under 1, kanske mest sannolikt bland män, och att cancer, enligt en vanlig partition, blir den vanligaste dödsorsaken där, även om det inte blir någon ökning vare sig av dödstalen i cancer eller andelen dödsfall orsakade av cancer.

Detta borde, om något, få oss att ifrågasätta relevansen av uttryck som den vanligaste dödsorsaken, och även rapporteringar av dödsorsaksmönster som enbart bygger på underliggande dödsorsaker. Samtidigt vore det en fortsättning på en utveckling som pågått en längre tid: kvoten mellan cirkulationssjukdom och tumörer har minskat genom att cirkulationssjukdom blivit mindre vanligt, men det har inte i första hand skett genom relativ ökning av tumörer som underliggande dödsorsak, utan genom ökning av andra orsaker, som demens. Ett sätt att göra rapporteringen av dödsorsaker mer informativ skulle kunna vara att komplettera den med ett sådant system av kombinationskoder som jag visade på den 22 april förra året.

Referenser

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.