Grovt institut

I förra veckan publicerades en ny IHME-koordinerad Global Burden of Disease-studie om hälsoeffekter av alkohol, uppdelade på mängd alkohol, geografi, ålder och kön (GBD 2020 Alcohol Collaborators 2022). Studien bygger på modellering av förlorad levnadsår justerade för nedsatt funktion (DALY) utifrån tidigare publicerade studier av hur alkoholen påverkar olika hälsoutfall kombinerat med GBD-modellering av hur vanliga dessa utfall är för kvinnor och män i olika åldersgrupper i olika delar av världen. Utifrån detta har de modellerat theoretical minimum risk exposure level (TMREL), som är den konsumtionsnivå där hälsoriskerna är lägst, och non-drinker equivalence (NDE), den nivå där riskerna är samma som för folk i motsvarande population som inte dricker. Det senare måttet kan vara av intresse om TMREL>0, vilket gäller för en del åldersgrupper i olika delar av världen, då modelleringen inkluderar studier där vissa nivåer av alkoholkonsumtion korrelerar med lägre sjuklighet eller dödlighet av kärlrelaterade orsaker, som kranskärlssjukdom, slaganfall och typ 2-diabetes. Med stigande ålder ökar dessa tillstånd relativt negativa hälsoutfall där alkoholen medför ökad risk, som skador, vilket gör att både TMREL och NDE tenderar att vara högre bland äldre än bland yngre.

Det har riktats en del kritik mot studien, och inte minst hur dess resultat presenterats i pressrelease och media (Angus 2022). När TMREL=0 i åldersgrupper under 40 har det framställts som att alkohol är mycket farligare för yngre än för äldre, och att unga inte borde dricka alls. Men hälsoeffekter är förstås inte det enda som spelar roll för folks val att dricka eller inte, och studien ger ingen vägledning när det gäller att bedöma absolut riskökning vid olika nivåer av konsumtion för personer i en viss ålder. Som Angus påtalar ökar också mortalitet i alkoholrelaterade orsaker kraftigt med stigande ålder, även om ökningen inte är lika brant som för t.ex. kranskärlssjukdom. Dessutom har de skyddande effekterna av alkohol, som setts i olika observationsstudier, kraftigt ifrågasatts. Om de effekterna inte existerar, eller om konsumtionsnivåerna där de skulle existera överskrids, innebär det att en viss nivå av alkoholkonsumtion innebär mycket större nettorisk för dåliga hälsoutfall för äldre än för yngre.

Ett framträdande resultat i studien är att TMREL och NDE kan variera en hel del mellan olika regioner, även för samma kön och ålder. Män i Östeuropa ≥80 år har högst TMREL av alla grupper i studien, med 1,9 standardglas (1 standardglas är 10 gram alkohol) per dag. För motsvarade grupp kvinnor är TMREL 1,7 glas, men för kvinnor och män ≥80 år i Västeuropa bara 0,6 och 0,7 glas. Detta beror, på samma sätt som ökande TMREL med stigande ålder, på högre bakgrundsrisk i Östeuropa för kranskärlssjukdom och slaganfall relativt utfall där alkoholen antas ha enbart skadliga effekter. För att en sådan modellering skall kunna göras på vettigt sätt krävs tillförlitliga region- och åldersspecifika data både över bakgrundsrisker för olika utfall och hur dessa påverkas av alkohol.

Som jag skrivit om, t.ex. i förra inlägget här, är det svårt att jämföra statistik över dödsorsaker mellan olika länder och tidsperioder, speciellt i hög ålder. Fig. 1 och fig. 2 visar förväntad livslängd vid födseln i relation till andelen cirkulationsdödsfall bland kvinnor och män perioden 2014–19, för länder med dessa uppgifter tillgängliga via WHO (2024) och University of California, Berkeley och Max Planck Institute for Demographic Research (2022).¹

Det framträder ett par ganska tydliga kluster: ett med hög andel cirkulationsdödsfall (ofta ca 50–60 procent bland kvinnor) och ett med relativt låg andel (ofta ca 30 procent). Länderna i det förra klustret tenderar att ligga i Östeuropa och har ofta kortare livslängd än länderna i det senare, men inte alltid (Estland har t.ex. längre livslängd bland kvinnor än USA och Skottland). Det finns inget enkelt samband mellan livslängd och andel cirkulationsdödsfall inom klustren. För mortalitet i de flesta låg- och medelinkomstländer, liksom för hälsoutfall utöver mortalitet (som ingår i DALY), är tillgängliga data än mer bristfälliga.

När det gäller Östeuropa, och specifikt Ryssland, har perioder med ökad alkoholkonsumtion ofta åtföljts av ökad total och cirkulationsrelaterad dödlighet, t.ex. efter Sovjetunionens sammanbrott. Leon m.fl. (2010) kunde inte hitta något samband mellan hög alkoholkonsumtion och dödlighet i hjärtinfarkt i Ryssland, däremot ett positivt samband med dödlighet i andra typer av kranskärlssjukdom. Även hos Wood m.fl. (2018) har alkoholkonsumtion negativt samband med icke dödlig hjärtinfarkt men positivt samband med dödlighet i annan kranskärlssjukdom. Samtidigt har Timonin m.fl. (2021) visat på att mönstret för kranskärlsdödlighet skiljer sig mellan Ryssland och andra länder på så sätt att hjärtinfarkt står för en lägre andel av dessa dödsfall i Ryssland (12 procent 2005–17 jämfört med t.ex. 63 procent i Norge 2005–16). Vad jag kan se har GBD-modelleringen inte tagit någon hänsyn till sådana faktorer, trots att det är tydligt att de kan vara relevanta för TMREL i regioner som Östeuropa.

Referenser

---

1. Figurerna kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra circall_e0_1419.jl i underkatalogen postdata/2022-07-18-grov.↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.