Smittande kyla

I förra inlägget här skrev jag om trenderna för influensa i Sverige, och påtalade att den ökat relativt långsamt, men att det kallare vädret skulle kunna leda till att den fick ny fart. Dessutom skrev jag om trenderna för covid-19 och sammansättningen av varianter av SARS-CoV-2, utifrån vilken jag menade att kunde vara mindre troligt med kraftig covidökning de kommande veckorna.

Fig. 1 visar den fortsatta utvecklingen av rapporterade fall av både influensa A och covid-19 i Sverige från vecka 40 2021 till vecka 48 2022, baserat på data från WHO (2023) för influensa och Folkhälsomyndigheten (2022b) för covid-19.¹

Trenderna över covidfall är givetvis inte direkt proportionerliga mot smittans utveckling under hela perioden (och andra mått, som vårdbelastning och dödlighet, följer inte heller smittspridningen som tidigare under pandemin). Den snabba minskningen vecka 6 och 7 2022 beror till stor del på att den storskaliga testningen upphörde under vecka 6, tillsammans med de flesta övriga åtgärder mot covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2022a). Under sommaren och speciellt vecka 39 2022 skedde en del efterrrapportering av fall från Stockholmsregionen, vilket sedan upphört. I övrigt torde dock jämförbarheten av närliggande veckor vara relativt god. En sak som kan noteras i sammanhanget är att den snabba minskningen av influensa efter nyår upphörde just vecka 7, varefter den började öka igen. Det talar för att det framför allt var minskade kontakter i samhället relaterade till åtgärder för att bromsa omikronvågen som höll influensan nere i början av året, även i regioner som haft låg influensaspridning före nyår.

Det är tydligt att det platåartade läget för covid under större delen av hösten förbytts i en ökning vecka 47, som accelererat vecka 48. Den relativa ökningen från vecka 47 (4257 fall) till vecka 48 (6716 fall) är 58 procent. Samtidigt är det en långsammare ökningstakt än för influensa A, som ökade med 162 procent vecka 47 och 144 procent vecka 48, då antalet fall var 352. Om båda smittorna har ett serieintervall på 3 dagar, kan de senaste ökningarna motsvara \(\r\) på ca 1,2 för covid-19 och 1,5 för influensa.

Troligen påverkas både influensa och covid-19 av väder och andra säsongsrelaterade förhållanden på ett likartat sätt. Det stämmer överens med vad vi känner till om andra coronavirus, samtidigt som säsong förstås inte är något magiskt skydd för något virus. Är mottagligheten tillräckligt hög och kontakterna tillräckligt intensiva går det alltid att nå \(\r>1\) oavsett säsong, vilket ses både för covid-19 med ökningen av 22B/BA.5 i Sverige tidigt under sommaren 2022 och för influensa med lokala utbrott under samma period. Den fortsatta spridningen kombinerat med vaccinationer har gjort att mottagligheten för covid-19 är lägre än för influensa i befolkningen nu, även med de subvarianter av omikron som nu dominerar, där drygt hälften av hittills relativt få sekvenserade fall vecka 47 och 48 är 22E/BQ.1 eller 22F/XBB (Hodcroft 2024).

Trots den högre ökningstakten för influensan är det alltså fortfarande många fler fall av covid-19 som rapporteras. Några aktuella mätningar av den absoluta prevalensen av smittorna finns dock inte, och det kan vara så att mörkertalet för influensa fortfarande är betydligt större än för covid-19. Under vecka 48 provtogs 25 360 personer för covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2022c), samtidigt som 10 116 prover analyserades för influensa (Folkhälsomyndigheten 2022d).

Det finns regionala skillnader i influensaspridningen i Sverige, där Norrland och framför allt Västerbotten haft högst incidens hittills. Att dessa områden drabbas tidigt är ett ganska vanligt mönster, som kan hänga samman med tidigare start på vintern i denna del av Sverige. Dessutom hade regionerna i Norrland under förra säsongen lägre spridning än t.ex. Stockholmsregionen, vilket kan medföra högre mottaglighet där, speciellt för A(H3N2), som dominerade då. Det är ännu högst osäkert hur fördelningen av subtyper kommer att se ut denna säsong, men av de fall av influensa A som subtypats veckorna 47 och 48 är 17 A(H3N2) och 21 A(H1N1)pdm09. En möjligt utveckling är att A(H1N1)pdm09 kommer att dominera i regioner som hade hög cirkulation av A(H3N2) under förra säsongen, och att det blir jämnare fördelning, eller dominans av A(H3N2), i regioner som hade låg cirkulation då. I varje fall innebär den snabba ökningen av influensa nu att vi mycket väl kan få en topp till jul eller nyår, åtminstone i delar av landet.

Referenser

---

1. Figuren kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra seflucov.jl i underkatalogen postdata/2022-12-10-kyla.↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.