Hälsa från Bolivia
I dagarna har Tsimanebefolkningen i Bolivia utnämnts till världsmästare i friska blodkärl (Leffler 2017). Skälet till detta är en studie där forskarna undersökt förekomsten av kalk i kranskärlen (CAC) hos individer i denna befolkning över 40 år och konstaterat låg prevalens av gravt förkalkade kranskärl, jämfört med andra befolkningar (Kaplan m.fl. 2017). Detta tillskrivs i sin tur låg prevalens av rökning och riskfaktorer relaterade till fetma, vilket i sin tur tillskrivs matvanor och fysisk aktivitet. En sak som framställs som anmärkningsvärt är att de har så låg prevalens av förkalkning trots hög inflammatorisk börda.
Studier av friska ursprungsbefolkningar
tenderar att baseras på
prevalens av riskfaktorer, sjukdomstecken och symptom relaterade till
exempelvis aterosklerotiska sjukdomar. Men det är inte självklart att
detta innebär låg mortalitet i dessa sjukdomar (Gage 2005). Information om
dödsorsaker finns i allmänhet inte tillgänglig för dessa befolkningar,
och allt annat lika finns det ett negativt samband mellan prevalens av
sjuklighet i en viss sjukdom och mortalitet i samma sjukdom (hur hög var
prevalensen av genomgången bakteriell meningit innan antibiotikan kom?).
När det gäller Tsimane har det publicerats uppföljningsstudier av total och orsaksspecifik mortalitet, av forskare som varit inblandade också i den nu aktuella studien (Supa, Kaplan och Gurven 2007). Befolkningen har studerats under perioden 1950–2002. Under perioden 1950–1989 var förväntad livslängd vid födseln knappt 45 år, alltså i nivå med Sverige i mitten av 1800-talet. På 1990-talet hade den ökat till 54 år. Till stor del beror den korta livslängden förstås på hög dödlighet under de första levnadsåren, men totalmortaliteten förblir högre än hos befolkningar i nutida höginkomstländer i alla åldrar (den högsta åldern i livslängdstabellerna var 80 år: några individer äldre än så ingick inte i materialet).
När det gäller dödsorsaksmönstret för hela perioden dominerades det, som väntat, av infektioner, speciellt luftvägsinfektioner, och yttre orsaker. Det förekom dock också dödlighet i sjukdomar i cirkulationsorganen, även om den inte kan separeras i kranskärlssjukdom och andra undergrupper. I åldersgruppen över 60 år (där de flesta var under 70 år och inga, som sagt, över 80 år) var dödstalet 1,9/1000 personår (könsspecifika tabeller för orsaksspecifik dödlighet hos Tsimane finns inte). Detta motsvarar ungefär dödstalet hos svenska kvinnor i åldersgruppen 60–74 år idag, enligt data tillgängliga via WHO (2024). I de yngre åldersgrupperna 16–39 och 40–59 år var dödstalet 0,1 och 0,4. Detta är högre än dödstalet hos svenska kvinnor i motsvarande åldersgrupper idag: för den yngre gruppen motsvarar det närmast 1950-talets nivå och för den medelålders gruppen ungefär 1990 års nivå. Dessutom tillskrivs många dödsfall ospecifika luftvägsinfektioner, där dödstalen också ökar med stigande ålder (dödstalet var 5,6 i åldersgruppen över 60 år för luftvägsinfektion utom tuberkulos och mässling). Bakom dessa kan ligga symptom som överlappar med hjärtproblem, som andnöd och bröstsmärtor, och det är möjligt att de med svensk praxis för rapportering av underliggande dödsorsaker ofta också hade hänförts dit. Dödsfall med okänd orsak (där dödstalet var 2,4 bland personer över 60 år) kan också dölja en del fall av cirkulationssjukdom.
Sett till detta är tveksamt i vilken mån den aktuella studien ger
evidens för att modernisering gett upphov till någon allmän epidemisk
ökning av åldersspecifika dödstal i cirkulationssjukdom (att absolut
antal och andel dödsfall ökat genom tillbakagången av infektioner är nog
okontroversiellt). Som jag visade på den 24 september förra
året
korrelerade inte västerländska
faktorer som energiandelar mättat fett
och socker med cirkulationsdödlighet bland kvinnor ens på 1960-talet.
Det är förenligt med att det i rika länder under mitten av 1900-talet
inträffade en specifik ökning av vissa former av kranskärlssjukdom, som
främst påverkade mortaliteten bland män och då spelade en viktig roll
för ökade könsskillnader i livslängd i Sverige och andra länder – en
trend som vänt de senaste decennierna med minskningen av
kranskärlssjukdom.