Gubbarnas återkomst
Vid tolkningen av epidemiologiska data är det viktigt att skilja mellan åldersspecifika dödstal och dödsrisker över tid. Som jag skrivit om senast den 17 februari är detta något som media ofta har problem att förmedla i sin rapportering, speciellt när det gäller specifika dödsorsaker. Ett exempel som visar på vikten av distinktionen är könsskillnader i dödlighet i cirkulationssjukdom. I de flesta länder har män högre dödstal i denna sjukdomsgrupp än kvinnor i alla åldersgrupper med någorlunda tillförlitlig statistik. Men andelen av alla dödsfall med cirkulationssjukdom som rapporterad orsak brukar vara något högre bland kvinnor än bland män. Det förklaras av att män har högre dödstal även i andra orsaker, som olyckor, självmord och alkoholskador, och att fler kvinnor då överlever till högre åldersgrupper, där andelen cirkulationsdödsfall är högre.
De senaste åren har emellertid detta mönster med kvinnlig överrepresentation bland cirkulationsdödsfallen nästan försvunnit i vissa befolkningar, som den amerikanska. Nedanstående diagram visar kvoten mellan männens och kvinnornas andel av alla dödsfall för hela cirkulationsgruppen och viktiga undergrupper av denna för USA 1950–2014. Med mitt Mortchartgen-paket och data från WHO (2022) kan det genereras med nedanstående Juliakod. Definitionerna av de olika cirkulationsgrupperna är de som ges i dokumentationen för Mortalitetsdiagram.
import Mortchartgen
frames = Mortchartgen.load_frames()
outpath = "/tmp/mout.html"
cas = ["circ"; "hd"; "ihd"; "othath"; "str"]
syrdicts = map((ca)-> Mortchartgen.propplot_sexesyrs(ca, "all", [2;1],
2450, 1, 1, 1950:2014, false, frames, "sv", outpath, false), cas)
Mortchartgen.plot_sexesrats(syrdicts, "sv", outpath, false)
År 1950 var kvoten för hela cirkulationsgruppen nära 1. Den minskade emellertid över tid och nådde en bottennivå i slutet av 1980-talet. Från mitten av 1990-talet har den ökat igen och är nu åter nära 1. En likartad tidstrend syns för gruppen hjärtsjukdom, men där har kvoten varit över 1, bortsett från en period från slutet av 1970-talet till mitten av förra årtiondet. För undergruppen ischemisk hjärtsjukdom har den varit över 1 hela tidsperioden, bortsett från några år omkring 1990. Dessutom ser det ut som kvoten påverkades vid klassifikationsbytena till ICD-8 1968 och ICD-9 1979. Slaganfall har däremot hela tiden varit vanligare som dödsorsak bland kvinnor, men kvoten minskade fram till 1980, varefter den långsamt ökat. Gruppen övrig artärsjukdom, som innehåller ospecifik ateroskleros, aortabråck, sjukdom i benartärer och annat har haft en ökande kvot från 1980-talet, som nu är nära 1.
Hur kan dessa tidstrender förklaras? I mitten av 1900-talen ägde dödsfallen i speciellt ischemisk hjärtsjukdom i stor utsträckning rum blad medelålders personer, där det fanns en tydlig överrepresentation av män. Efter hand minskade dödstalen i denna grupp, och dödligheten kom att förskjutas till högre åldersgrupper. Detta kan förklara den sjunkande kvoten fram till 1980-talet. Från 1990-talet har det emellertid blivit allt vanligare att Alzheimers sjukdom och andra former av demens rapporteras som underliggande dödsorsak. Tidigare hade sannolikt många personer i denna kategori fått olika varianter av kärlsjukdom rapporterad. Senast visade en studie av personer i det svenska demensregistret SveDem att 63 procent av de dementa som dött under perioden 2007–12 hade cirkulationssjukdom (med undantag för hjärtstopp) rapporterad som åtminstone bidragande dödsorsak, och för 37 procent av samtliga var det fortfarande underliggande orsak (Garcia-Ptacek m.fl. 2016).1 Samtidigt är demens vanligare som underliggande dödsorsak bland kvinnor än bland män, vilket innebär att denna trend får större genomslag bland kvinnor och därför bidrar till att öka kvoten mellan mäns och kvinnors andelar för cirkulationsdödsfall. År 2014 hade 14 procent av kvinnorna och 8 procent av de döda männen i USA demens eller neurodegenerativ sjukdom som underliggande dödsorsak, jämfört med ca 2 procent för båda könen 1990 (se Mortalitetsdiagram). Denna absoluta skillnad i 6 procentenheter för demensgruppen 2014 är lika stor som skillnaden för hela cirkulationsgruppen 1990.
Referenser
Demens i sig rapporterades också som åtminstone bidragande dödsorsak för 63 procent och underliggande dödsorsak för 30 procent. Författarnas slutsats är att det är
underrapporterat
i båda fallen, men de säger inget om hur stor någon av dessa andelar borde vara.↩︎