Under övervakning

Postad 2018-03-11 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

När jag i förra inlägget diskuterade utvecklingen av årets influensasäsong nämnde jag att det trots den höga aktiviteten av influensa inte uppmätts någon signifikant överdödlighet. Men hur mäts då sådan överdödlighet? Folkhälsomyndigheten (2018) refererar till två modeller, EuroMOMO och FluMOMO, och påtalar att det inte setts någon signifikant överdödlighet under säsongen i någon av dessa.

Båda modellerna beskrivs av EuroMOMO (2018a). Förkortningen MOMO står för mortality monitoring, och det handlar om att uppskatta avvikelser från förväntad total dödlighet för en viss vecka. Den grundläggande modellen, EuroMOMO, försöker inte skilja mellan olika faktorer bakom avvikelser i dödlighet för givna veckor. EuroMOMO (2018b) redovisar resultat från denna modell för olika europeiska länder och åldersgrupper. För Sveriges del går det som sagt inte att se några avvikelser större än två \(z\)-enheter för någon vecka denna vintersäsong. Däremot ses markant överdödlighet för andra europeiska länder, som Spanien, England och Skottland. Det skulle kunna bero på både influensaaktivitet och andra faktorer, som köldvågor, som också medför ökad dödlighet bland exempelvis personer med hjärtproblem. Influensa B, som kunde förväntas drabba äldre mindre hårt, tycks ha dominerat i Europa i stort, liksom i Sverige under säsongen (ECDC 2018).

För att kunna skilja effekterna av influensaaktivitet från andra faktorer har det utarbetats en litet mer komplex modell, FluMOMO (EuroMOMO 2018c). Även här handlar det om att beräkna avvikelser i total dödlighet veckovis, men som variabler inkluderas dels influensaaktivitet, dels other factors, vilket i detta sammanhang är lika med temperaturavvikelser, som antas kunna ha olika effekter på vintern och sommaren (att det t.ex. är varmare än normalt kan ge ökad dödlighet på sommaren men minskad dödlighet på vintern). Några rapporter baserade på denna modell har, vad jag kan se, inte offentliggjorts denna säsong.

Statistiska modeller av denna typ är inte det enda sättet att uppskatta överdödlighet relaterad till influensa. Nicoll m.fl. (2012) ger en översikt över olika metoder. Det kanske enklaste är att titta på dödsfall med influensa rapporterad som dödsorsak. Dessvärre har denna metod låg sensitivitet: den medför ofta kraftig underskattning av överdödligheten, därför att influensa i många fall inte rapporteras som dödsorsak, inte ens som bidragande dödsorsak, när den bidragit till komplikationer som bakteriell lunginflammation och, i än högre grad, hjärtproblem. Liknande problem finns med användning av trender för dödsfall bland personer med labbverifierad influensa. Därför föredras ofta användning av statistiska modeller, som FluMOMO. Men här kan det i stället inträffa att dödlighet försvinner i bruset: det kanske inte går att konstatera någon signifikant överdödlighet trots att folk får influensa rapporterad som dödsorsak. Ett sätt att motverka detta kan vara att använda sådan dödlighet som kan vara relaterad till influensa, som diagnoser från andnings- och cirkulationsorgan, i stället för total dödlighet.

Ett problem i sammanhanget är att media inte alltid skiljer mellan de olika sätten att uppskatta överdödlighet, vilket kan ge upphov till förvirring, som i ett fall jag skrev om den 25 november 2009. Men detta otyg, att det görs jämförelser av statistiska modeller och rapporterade dödsorsaker, utan att det förklaras hur de skall mappas, förekommer även i sammanhang som inte är relaterade till influensa, exempelvis när det gäller sepsis, som jag skrev om den 4 juni förra året. Exempel från ofta citerade artiklar i vetenskapliga publikationer är när det påståtts att iatrogena orsaker (skador orsakade av vården) är den tredje vanligaste dödsorsaken i USA (Starfield 2000), eller att Alzheimers sjukdom kan vara den fjärde eller femte vanligaste dödsorsaken i USA (Katzman 1976).

Referenser

ECDC. 2018. ”Flu News Europe”. http://flunewseurope.org/.

EuroMOMO. 2018a. ”EuroMOMO”. http://www.euromomo.eu.

———. 2018b. ”EuroMOMO – outputs – z-scores total”. http://www.euromomo.eu/outputs/zscore_country_total.html.

———. 2018c. ”EuroMOMO – methods – the flumomo modele”. http://www.euromomo.eu/methods/flumomo.html.

Katzman, Robert. 1976. ”The prevalence and malignancy of alzheimer disease: A major killer”. Archives of Neurology 33 (4): 217–218. doi:10.1001/archneur.1976.00500040001001.

Nicoll, A, B C Ciancio, V Lopez Chavarrias, K Mølbak, R Pebody, B Pedzinski, P Penttinen, M van der Sande, R Snacken och M D Van Kerkhove. 2012. ”Influenza-related deaths - available methods for estimating numbers and detecting patterns for seasonal and pandemic influenza in Europe”. Eurosurveillance 17 (18). doi:10.2807/ese.17.18.20162-en.

Starfield, Barbara. 2000. ”Is us health really the best in the world?” JAMA 284 (4): 483–485. doi:10.1001/jama.284.4.483.