Extra poäng

Nu i veckan har Folkhälsomyndigheten publicerat en sammanfattande influensarapport för den gångna vintersäsongen (Folkhälsomyndigheten 2018). De konstaterar att det varit ovanligt många labbverifierade influensafall. Till viss del kan det förklaras med snabbare och mer tillgänglig diagnostik, men även andra övervakningssystem, som Webbsök, har visat på hög aktivitet. Dålig vaccinmatchning har begränsad effekt på sjukligheten i samhället, då bara 2 procent av befolkningen under 65 år uppges ha vaccinerat sig i vilket fall. Övervakningssystemet FluMomo visar också på signifikant överdödlighet bland personer över 65 år för veckorna 3–15, vilket är ovanligt för en säsong som i likhet med denna dominerats av influensa B, som rapporteras främst drabba barn och unga under andra säsonger. Samtidigt har andelen samtal till Vårdguiden om feber hos barn inte varit anmärkningsvärt högt. Som jag var inne på den 22 februari kanske en viktig förklaring till detta ovanliga mönster är att det gått många år utan något riktigt influensa B-utbrott, vilket gjort att immuniteten mot denna typ varit dålig i den vuxna befolkningen. Små barn utsätts för, ur deras perspektiv, i stor utsträckning nya influensastammar varje säsong, så för dem har inte skillnaden mot övriga säsonger varit så dramatisk. Det återstår att se vad nästa säsong kommer att erbjuda: kanske blir det A(H1N1)pdm09, då denna verkar ha varit nästan borta i Sverige de två senaste säsongerna. I varje fall är det troligt att den gångna säsongen kommer att innebära den återstående livslängden bland äldre i Sverige 2018 inte blir högre än 2017.

I förra inlägget skrev jag annars om den uppmärksammade artikeln Li m.fl. (2018), om hur livslängden påverkas av olika livsstilsförändringar. Jag ställde mig frågan om de beräknade vinsterna i livslängd kan ha överskattats därför att de inte räknat med att kurvorna för mortalitet konvergerar vid hög ålder. Andra frågor som kan ställas i anslutning till en rapport som denna är:

1. I vilken utsträckning kan resultaten, som bygger på studier av den amerikanska befolkningen, överföras till en befolkning som den svenska?
2. Hur skulle mönstret för dödsorsaker, med fördelning av t.ex.
   cirkulationssjukdom och cancer, påverkas av förändringar i livsstil som skulle medföra ökad livslängd?

I supplementet till artikeln finns ett diagram med hazardkvoter för dödlighet totalt och i olika dödsorsaksgrupper för varje extra poäng i fråga om skyddande livsstilsfaktorer. Maximalt 5 poäng är möjliga. För att veta hur stor utrymme det finns för förbättringar i den svenska befolkningen, givet dessa kvoter, skulle det uppenbarligen behövs data över de olika faktorernas fördelning bland svenskarna. I exemplen nedan har jag bara utgått från en förbättring med 3 poäng tillsammans med data över medelfolkmängd och antal döda i ettårsklasser 2015, tillgänglig via SCB (2024), tillsammans med data över antal döda i cirkulationssjukdom (ICD-10 I00–I99, F01) i femårsklasser för detta år från WHO (2024). Utifrån siffrorna i diagrammet har jag utgått från en hazardkvot på 0,75 för cirkulationsdödlighet (den är 0,71 för hjärtsjukdom och 0,82 för slaganfall) och 0,8 för annan dödlighet. Antagandena om konvergens innebär att kvoterna närmar sig 1 efter 80 års ålder.

Om mina LifeTable- och Mortchartgen-paket finns installerade och datafiler för Mortchartgen genererats utifrån WHO-data, kan en Markdownversion av detta inlägg, inklusive tabeller med resultat, återskapas om bloggförrådet klonas och ./2018-06-17-extra.jl körs från katalogen postdata/2018-06-17-extra.

I tab. 1 visas förväntad livslängd vid 50 års ålder status quo och under antagandena om en 3-poängsförbättring utan och med konvergens. Vinsterna är på ca 6 år utan konvergens och minskar till 4–5 år med konvergens. Effekterna av konvergens är litet större bland kvinnor, vilket har att göra med att dödligheten bland kvinnor är mer förskjuten till högre åldersgrupper. Som visas av tab. 2 skulle andelen som dör av cirkulationssjukdom påverkas mycket litet, oavsett antagande om konvergens. Minskningarna av åldersspecifika dödstal i cirkulationssjukdom, som är något större än för annan dödlighet, tenderar att uppvägas av att dödligheten förskjuts till högre åldersgrupper, där cirkulationssjukdom är mer dominerande: ett liknande fenomen som kan ses vid jämförelser mellan kvinnor och män eller mellan personer med och utan typ 1-diabetes (som jag skrev om 9 februari och 19 mars 2015).

Referenser

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.