Inte spansk

Postad 2018-10-11 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

Måndagens avsnitt av Vetenskapens värld behandlade den värsta kända influensapandemin i historien: den som inföll för 100 år sedan och fick namnet spanska sjukan (SVT 2018). I verkligheten hade den, som också påpekades i programmet, dock inte börjat i Spanien utan mer sannolikt i USA, men spanska tidningar skrev om den på ett tidigt stadium, vilket förklaras med att Spanien inte deltog i det pågående världskriget och att de då inte hindrades av att dess omnämnande skulle riskera stridsmoralen. Det visades intervjuer med svenskar som hade minnen av pandemin, fast dessa hade gjorts för något decennium sedan: idag finns det inte många kvar som skulle vara möjliga att intervjua (även om någon kanske finns, då Sveriges äldsta levande personer är födda 1908, enligt Wikipedia (2018)).

Det visades hur forskaren Björn Olsen samlar material om pandemin. Jag vet dock inte riktigt varför han trampar runt i tidningarnas pappersarkiv på jakt efter notiser. Svenska dagstidningar från 1918 finns indexerade hos Kungliga biblioteket (2018). Indexet är sökbart på nätet, även om tidningar utgivna 1903 och senare bara kan läsas i fulltext på Kungliga biblioteket (och nu även några universitets- och högskolebibliotek). En sökning på influensa* i detta index ger klart fler träffar för 1918 (958) jämfört med åren innan, men inte jämfört med åren efter på 1920-talet. Kanske har det betydelse att det från början inte var alldeles klart att spanska sjukan alls var en influensa: genom sin höga dödlighet bland unga skiljde den sig från tidigare (och senare) influensor, och influensavirus isolerades inte från människor förrän 1933.

En bild av kunskapsläget kring influensa åren före 1918 kan fås av en artikel som Hedenius (1910) (för övrigt skriven av filosofen Ingemar Hedenius far). En rad förmodade influensautbrott från 1173 och framåt listas: den senaste stora pandemin var den i slutet av 1880-talet, samtidigt som utbrott av säsongsinfluensa fortsätter. Det påstås att sjukdomens smittämne är den af R. Pfeiffer 1892 upptäckta influensabacillen. Det är bakterien Haemophilus influenzae som innan influensaviruset isolerades alltså troddes orsaka influensa. Bakterien hade isolerats från luftvägarna hos folk med influensa, men den har inget med influensa att göra, annat än den kan orsaka komplikationer, som öron- och lunginflammationer. I Hedenius artikel nämns vidare neurasteni som en allvarlig komplikation av influensa, och det sägs att den som haft influensa bör akta sig att för tidigt begynna med intellektuellt arbete. Detta kan vara av intresse med tanke på dagens uppmärksamhet kring neurologiska tillstånd som ME/CFS, som rapporteras vara typiskt utlösta av influensa eller andra akuta virusinfektioner.

Idag har också denna säsongs första influensarapport publicerats (Folkhälsomyndigheten 2018). Aktiviteten är fortfarande mycket låg, som den brukar vara vid denna tid på året (även om många går runt förkylda), och det sägs att det är för tidigt att förutsäga vilken influensatyp som kommer att dominera säsongen eller hur svår den kommer att bli. Under veckorna 21–39 har det rapporterats 626 laboratorieverifierade influensafall i Europa, varav 78 procent är influensa A, som i sin tur är jämnt fördelade mellan A(H1N1)pdm09 och A(H3N2). Om jag skulle ge mig på en gissning skulle det vara att det blir en säsong dominerad av A(H1N1)pdm09, som jag skrev den 17 juni: denna typ har knappt cirkulerat alls i Sverige de senaste två säsongerna, och flockimmuniteten kan då vara dålig, speciellt bland barn. Men som vanligt vet vi inte när nästa pandemi står för dörren.

Referenser

Hedenius, Israel. 1910. ”Influensa”. I Nordisk familjebok, Uggleupplagan 12, red. Theodor Westrin, 605–607. http://runeberg.org/nfbl/0339.html.

Kungliga biblioteket. 2018. ”Sök bland svenska dagstidningar”. http://tidningar.kb.se/.