Tungt hjärta

Postad 2019-07-18 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

Svenska medier rapporterar om en ny studie av samband mellan övervikt och utveckling av kardiomyopati (Östman 2019). Den aktuella studien har följt svenska män som mönstrat under perioden 1969–2005 i upp till 46 år och studerat kardiomyopati som orsak till sjukhusvård eller död (Robertson m.fl. 2019). Det finns också ett starkt samband med BMI: de med BMI över 35 fick hazardkvoter för dilaterad kardiomyopati, den vanligaste formen av tillståndet, på 8,11 och 9,35 i de modeller som användes, jämfört med de med BMI 18,5-19,9. Samtidigt var den absoluta risken för dilaterad kardiomyopati under uppföljningen även bland de med BMI över 35 inte högre än 0,5 procent, vilket också påpekas av Östman (2019). Det fanns en viss ökad incidens i kardiomyopati även bland de inom övre delen av området för normalvikt (BMI 22,5–24,9). Jag frågar mig till vilken del detta kan förklaras av att längd och vikt bara mätts en gång, i 18-årsåldern, och att många med BMI strax under 25 redan i tonåren utvecklat fetma under uppföljningen.

En av forskarna bakom studien, Annika Rosengren, intervjuas av Östman (2019) och påtalar att hjärtsjukvården i Sverige måste anpassas till ändrat sjukdomsmönster. Vi kommer att se allt färre hjärtinfarkter i framtiden men kanske fler med kardiomyopati och hjärtsvikt, säger hon. Jo, en sådan förändring har redan pågått i decennier, genom att hjärtinfarkterna minskat, samtidigt som vi fått fler äldre i befolkningen. Ca 35 procent av alla dödsfall i Sverige 2017 hade någon sjukdom i cirkulationsorganen som underliggande dödsorsak, i stort sett lika bland kvinnor och män, som jag skrev om den 25 oktober förra året. Men scenariot att någon plötsligt dör av hjärtinfarkt är inte så vanligt längre: 2017 var det 1471 kvinnor och 2229 män som dog samma dag som de drabbades av sin första hjärtinfarkt på åtminstone sju år (Socialstyrelsen 2019). Det motsvarar 3,1 och 5,0 procent av alla dödsfall bland kvinnor och män under 2017. Bland dessa var också 61 procent av kvinnorna och 41 procent av männen över 80 år.

Det har talats om en epidemi eller pandemi av kranskärlssjukdom i västvärlden under 1900-talet, med distinkt uppgång och fall. Detta diskuteras av Accad och Koka (2019), där medicinhistorikern William G.
Rothstein intervjuas. De tar bl.a. upp svårigheten att förklara sjukdomens kraftiga förändringar över tid parallellt i olika länder med hjälp av kända riskfaktorer. Ett exempel, som diskuteras 44 minuter in i avsnittet, är just övervikt och fetma, som är en riskfaktor även för kranskärlssjukdom men har ökat parallellt med att denna minskat. Vissa har framfört idén att fetma skulle vara skyddande (the obesity paradox) – jag skrev litet om liknande hypoteser den 24 juni 2016. Rothstein skrattar åt detta: livförsäkringsbolagen håller inte med, och de har studier med miljoner försäkringstagare. Jo, utifrån data tillgängliga via IHME (2019) går det att, med de metoder jag beskrev den 22 maj, predicera att dödstalen i kranskärlssjukdom i t.ex. Sverige i åldersgruppen 50–69 år 2017 hade varit ca 10 procent lägre om inte belastningen av högt BMI ökat i befolkningen sedan 1990. Samtidigt var dödstalen 1990 ca 250 procent högre än 2017. Det tillför då inget substantiellt i förklaringsvärde att förneka att högt BMI skulle vara skadligt när det gäller kranskärlssjukdom.

Ateroskleros har hittats hos egyptiska mumier: det som är utmärkande för epidemin, eller pandemin, som den beskrivits av författare som Grimes (2012) och Azambuja (2004), är just den speciella yttringen av kranskärlssjukdom i form av plötsliga hjärtinfarkter med hög letalitet bland relativt unga personer. Kungligheter och andra förmögna har genom historien ofta varit belastade av riskfaktorer som fetma, och de har också drabbats av hälsoproblem till följd av detta, men finns det tydliga exempel före 1900-talet där de t.ex. plötsligt drabbats av svåra bröstsmärtor och dött samma dag? Jag kan bara komma på negativa fall. Ett exempel är Karl X Gustav, som han beskrivits av historiker som Englund (2000) och Fryxell (1843). Denne kung arbetade frenetiskt samtidigt som han åt, drack och rökte omåttligt, blev allt fetare och fick besvär med andningen. I början av 1660 fick han någon förkylning eller influensa, som komplicerades av lunginflammation, och han dog efter några veckor, 37 år gammal. Kanske bidrog behandlingar med åderlåtningar till hans död – som för t.ex. George Washington, vilket togs upp i förra veckan av Frans (2019). Men jag har inte sett någon hävda att han någonsin skulle ha fått någon hjärtattack.

För några veckor sedan besökte jag, med mitt arbete, Glamis Castle i Skottland, där den nuvarande brittiska monarkens mor, drottningmodern Elizabeth, föddes 1900, och hennes syster, prinsessan Margaret, föddes 1930. I börja av 1930-talet var det fortfarande inte meningen att flickornas far skulle bli kung: han blev George VI när hans bror abdikerade 1936. Böcker som Berton (1956) beskriver George VI som en psykiskt och fysiskt ganska skör person: han stammade och råkade ut för influensa, lunginflammation, magsår och annat. Detta samtidigt som han rökte mycket och hade en påfrestande position som brittisk kung genom andra världskriget och de världspolitiska förändringar som följde på detta. År 1951 fick han ena lungan borttagen på grund av cancer och verkade bli bättre men dog några månader senare av en hjärtattack, 56 år gammal (Wikipedia 2019a). Då var dödstalen i kranskärlssjukdom bara några år från att kulminera i t.ex. England.

Den äldre drottning Elizabeth överlevde honom med 50 år, och blev 101 år gammal. Deras äldsta dotter, Elizabeth II, är nu 93 år och har regerat i 67. Hennes make, prins Philip, är nu 98 år. Den yngre systern, Margaret, kanske förkortade sitt liv genom att röka och dricka mycket (Wikipedia 2019b). Hon fick besvärliga influensor (så det vid några tillfällen rapporterades i tidningar indexerade av Kungliga biblioteket (2018)) och dog till slut av slaganfall 2002, 71 år gammal, någon månad före sin mor. Men hon tycks inte ha fått någon hjärtattack: kanske var det en dödsorsak karakteristisk för 1900-talet, också bland personer med osund livsstil.

Referenser

Accad, Michel och Anish Koka. 2019. ”The coronary heart disease pandemic: A medical historian’s perspective”. https://www.youtube.com/watch?v=sSDa-btA_dg.

Azambuja, Maria Inês Reinert. 2004. ”Spanish Flu and Early 20th-Century Expansion of a Coronary Heart Disease-prone Subpopulation”. Red. S. Ward Casscells och Mohammad Madjid. Tex Heart Inst J 31 (1): 14–21. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC387427/.

Berton, Pierre. 1956. Familjen i Buckingham Palace : från Victoria till Elizabeth. Övers. Gunnar Isaksson.

Englund, Peter. 2000. Den oövervinnerlige : om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt.

Frans, Emma. 2019. ”Sommar 2019”. Sommar & Vinter i P1 (13 juli). https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319466?programid=2071.

Fryxell, Anders. 1843. Berättelser ur svenska historien. D. 12, Konung Karl den tionde Gustaf, Afd. 2. http://runeberg.org/svhistfry/12/.

Grimes, D. S. 2012. ”An epidemic of coronary heart disease”. QJM 105. doi:10.1093/qjmed/hcr265.

IHME. 2019. ”GBD Results Tool”. http://ghdx.healthdata.org/gbd-results-tool.

Kungliga biblioteket. 2018. ”Sök bland svenska dagstidningar”. http://tidningar.kb.se/.

Robertson, Josefina, Maria Schaufelberger, Martin Lindgren, Martin Adiels, Linus Schiöler, Kjell Torén, John McMurray, Naveed Sattar, Maria Åberg och Annika Rosengren. 2019. ”Higher Body Mass Index in Adolescence Predicts Cardiomyopathy Risk in Midlife”. Circulation 140 (2): 117–125. doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.118.039132.

Socialstyrelsen. 2019. ”Statistikdatabas för hjärtinfarkter”. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_hji/val.aspx.

Wikipedia. 2019a. ”George VI – Wikipedia”. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=George_VI&oldid=905854938.

———. 2019b. ”Princess Margaret, Countess of Snowdon – Wikipedia”. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Princess_Margaret,_Countess_of_Snowdon&oldid=906688079.

Östman, Annika. 2019. ”Hjärtmuskelsjukdom tycks öka på grund av fetma”. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7257473.