Hög prioritet

Socialstyrelsen har nu i veckan släppt statistik över dödsorsaker i Sverige under första halvåret 2020 (Socialstyrelsen 2020a). Den totala dödligheten hade ökat jämfört med motsvarande period de närmaste föregående åren, till 2017 års nivå för kvinnor och 2013 års nivå till män. Huvudorsaken till det är COVID-19, som tilldelats ICD-10 U07, vilket blivit underliggande dödsorsak för 2565 kvinnor och 2987 män. Självmord tycks inte ha ökat, som en del säkert befarat, även om det påpekas att det kan finnas viss eftersläpning i rapporteringen.

Den 8 juli skrev jag om hur dödligheten i COVID-19 kunde tänkas inverka på andra dödsorsaker. Det är tydligt att många som dött efter att ha fått COVID-19 haft andra allvarliga sjukdomar, speciellt sjukdomar i cirkulationsorganen. Samtidigt har COVID-19 haft hög prioritet när det gäller att välja underliggande dödsorsak: antalet med koden U07.1 (COVID-19 med virus påvisat) som underliggande dödsorsak är 5179, vilket inte är långt ifrån det totala antalet personer som dött fram till 30 juni inom 30 dagar efter bekräftad COVID-19, som är 5483. Det är också 373 som fått U07.2, COVID-19 där virus inte påvisats, som dödsorsak. En möjlighet skulle då vara att COVID-19 medfört en artificiell minskning av vissa andra dödsorsaker, som hjärtsjukdomar.

I augusti blev det viss uppmärksamhet kring en rapport från Region Östergötland, om 122 personer som dött med COVID-19 på särskilda boenden eller i hemmet i regionen (Andersson och Sjödahl 2020a). COVID-19 bedömdes, utifrån granskning av journaler, vara den helt dominerande dödsorsaken hos 15 procent, och bidragande dödsorsak hos 70 procent, samtidigt som 15 procent bedömdes ha annan dödsorak. Terminologin och metoden i rapporten är inte helt klar: det talas även om att COVID-19 var den direkta dödsorsaken i den förstnämnda gruppen. Direkt dödsorsak låter närmast motsatt underliggande dödsorsak, men jag får ändå intrycket att de menar att det är det tillstånd som varit den mest betydelsefulla orsaken till dödsfallet, i någon mening, och troligen borde ha rapporterats som underliggande dödsorsak. De 122 personerna utgjorde 51 procent av alla som dött med COVID-19 när rapporten färdigställdes. Denna andel dödsfall som inträffat i boendet verkar överensstämma med mönstret för Sverige som helhet: enligt dödsorsaksintyg inkomna till 16 november har 6274 fått COVID-19 som underliggande dödsorsak, och av dessa har 49 procent dött på sjukhus, 45 procent i särskilt boende och 4 procent i ordinärt boende. Dessutom hade 49 procent av samtliga döda behandlats för hjärt- och kärlsjukdom (kranskärlssjukdom, slaganfall, hjärtsvikt eller ateroskleros) sedan 2015. De som dött på sjukhus ingår alltså inte i den östgötska studien, men det verkar troligt att COVID-19 oftare varit entydig dominerande dödsorsak i denna grupp.¹

Det är dock svårt att se att dödsfallen i COVID-19 signifikant påverkat trenderna för vanligt förekommande samsjuklighet. Dödstalen i cirkulationssjukdom var lägre första halvåret 2020 jämfört med motsvarande period tidigare år, men dessa dödstal har varit nedåtågende i decennier, och det går inte att urskilja någon accelererad nedgång i år. Möjligen kan ett sådant mönster framträda tydligare andra halvåret. I den mån de personer som dött av COVID-19 annars skulle ha dött av andra sjukdomar senare under året tar det tid för ett sådant mönster att framträda tydligt, som jag skrev om den 29 augusti. Däremot är det klart att om antalet med COVID-19 som underliggande dödsorsak minskats exempelvis 50 procent hade andra orsaker gått upp, vilket stämmer med mönstret för sådant som kranskärlssjukdom under svåra säsongsinfluensor, som jag skrev om den 20 januari 2011.

Fig. 1 och fig. 2 nedan visar andel dödsfall och dödstal i relation till ålder, med åldersintervallen 0, 1–4, 5–9…90–94 och 95– år, i tumörer (ICD-10 C00-D48), COVID-19 (U07) och cirkulation (I00–I99+F01) bland kvinnor och män i Sverige under första halvåret 2020, baserat på data i tabell 4A i Socialstyrelsen (2020b) och data över 2019 års medelfolkmängd från SCB (2023). Diagrammen kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra ./se_cirk_cov_tum_2020h1.jl i underkatalogen postdata/2020-11-21-prio.

Dödstalen i COVID-19 ökar alltså exponentiellt med åldern på ett sätt som liknar mönstret för cirkulationssjukdom. Det relativa avståndet mellan mäns och kvinnors dödstal verkar också ganska likartat, och dödstalen bland män i COVID-19 tangerar dödstalen i cirkulationssjukdom bland kvinnor i åldersgrupperna mellan 45 och 74 år.

Referenser

---

1. 2020-12-28: Det har även gjorts en granskning av dödsfall på sjukhus i Östergötland (Andersson och Sjödahl 2020b). För 98 dödsfall på vårdavdelning bedömdes COVID-19 vara dominerande dödsorsak hos 26 procent och bidragande orsak hos 60 procent, och för 25 dödsfall på IVA var dessa andelar 72 och 12 procent.↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.