Tredje halvåret

För ett år sedan skrev jag om den statistik för dödsorsaker första halvåret 2020 som då publicerats, och jag jämförde dödlighetsmönstret för COVID-19 med andra vanliga dödsorsaker. Nu har motsvarande preliminär statistik för första halvåret 2021 publicerats (Socialstyrelsen 2021). Med undantag för 2019 har åldersstandardiserade dödstal aldrig varit så låga i Sverige, konstateras det, men COVID-19 var fortfarande tredje vanligaste dödsorsaken, alltså givet deras indelning, som är baserad på kapitlen i ICD-10 (COVID-19-koderna under U07 är de enda koder i det sista kapitlet, som är avsett för att lägga till nya sjukdomar och liknande, som används som underliggande dödsorsak i dagens Sverige).

De två kapitel med flest antal dödsfall är, som vanligt, sjukdomar i cirkulationsorganen och tumörer. Det är tydligt att båda dessa är mycket heterogena grupper, som inte kan sägs utgöra en sjukdom med avgränsad etiologi på samma sätt som COVID-19. Samtidigt finns tydliga överlappningar mellan riskfaktorer för COVID-19 som dödsorsak och cirkulationsrelaterad dödlighet, som ålder, manligt kön och typ 2-diabetes. Flera av dessa riskfaktorer är speciellt starkt kopplade till kranskärlssjukdom. Fig. 1 visar andelen dödsfall i dels COVID-19 (ICD-10 U07), dels kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, IHD, ICD-10 I20–I25) i olika åldrar bland kvinnor och män i Sverige första halvåret 2021, och fig. 2 visar samma andelar första halvåret 2020, för jämförelsens skull baserat på den preliminära statistik som fanns tillgänglig och användes för diagrammen i mitt inlägg för ett år sedan.¹

Det framgår att dödstalen i COVID-19 under första halvåret 2021 nära följt den totala dödlighetens utveckling med åldern: andelen dödsfall med COVID-19 som underliggande dödsorsak varier inte mycket mellan olika åldersgrupper bland kvinnor över 35 år och män över 55 år. Under motsvarande period 2020 ökade andelen upp till 80-årsåldern. Att detta mönster brutits i år beror nog till stor del på att de äldsta åldersgrupperna var de som fick vaccin först. En annan intressant sak är att de åldersspecifika andelarna dödsfall i COVID-19 och kranskärlssjukdom överlappar varandra väl, speciellt bland män. Kvoten mellan de båda orsakerna påverkas rimligen av hur många som infekteras med COVID-19 ovaccinerade och hur dessa tas om hand, men givet att detta hålls konstant kan den åldersspecifika COVID-dödligheten vara en multipel av kranskärlsdödligheten, vilket kan spegla delade riskfaktorer.

Fig. 3 visar andelen icke COVID-dödsfall första halvåret 2021 för de två stora grupperna tumörer (ICD-10 C00–D48) och cirkulationsorgan (ICD-10 I00–I99+F01). Det är inga stora överraskningar här. Tumörer dominerar bland medelålders kvinnor, med över hälften av dödligheten i åldersgrupperna från 50–54 till 65–69 år, och bland män i motsvarande åldersgrupper är det mer jämnt fördelat mellan tumörer och cirkulationssjukdom (som kranskärlssjukdom). Vid hög ålder ökar andelen för cirkulationssjukdom, och den konvergerar för könen. Denna monotona ökning skiljer sig från mönstret för 20 år sedan, då andelen nådde en topp i 85-årsåldern och sedan var konstant eller minskade något för de högsta åldersgrupperna, som jag skrev om den 3 december 2016. Likaså har det mönster som fanns förr, att cirkulationssjukdom var signifikant vanligare som dödsorsak bland kvinnor än bland män i de högsta åldersgrupperna, försvunnit. Det kan bero på att benägenheten att rapportera demens som dödsorsak har haft starkare genomslag bland kvinnor än bland män.

Det finns dock anledning av vara litet försiktig med att tolka fig. 3 som att den visar hur dödsorsaksmönstret skulle ha sett ut om COVID-19 inte cirkulerat första halvåret 2021. Dels har andra dödsorsaker som ofta (men inte alltid) orsakar överdödlighet under första kvartalet, som influensa, varit frånvarande.² Sedan kan det vara så att många som fått COVID-19 rapporterad som dödsorsak annars skulle ha dött av andra orsaker under halvåret, och fördelningen av dödsorsaker kanske hade varit annorlunda än i fig. 3 (exempelvis mindre cancer och mer demens, KOL och hjärtsjukdom).

Referenser

---

1. Figurerna kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra se_cirk_cov_tum_2021h1.jl i underkatalogen postdata/2021-11-21-tredje.↩︎

2. Något som inte ser ut att bli fallet den kommande vintern, med den ökning av A(H3N2) som jag skrev om i förra inlägget, och som sedan fortsatt (WHO 2021).↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.