Äldre skydd

Postad 2022-01-09 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

I förra inlägget skrev jag om den tidiga ökningen av influensa A(H3N2) i Sverige. Denna subtyp tenderar ofta att ge hög sjuklighet och överdödlighet i äldre åldersgrupper, men jag noterade att IVA-belastningen tycktes förskjuten nedåt i åldrarna, jämfört med tidigare A(H3N2)-säsonger. Så är det fortfarande, även om överrepresentationen av yngre är något mindre än för några veckor sedan (Svenska intensivvårdsregistret 2022). Av 72 IVA-fall som rapporterats denna säsong är 13 0–15 år och 11 16–35 år. Det är lika många IVA-fall ≤35 år som för hela den senaste A(H3N2)-dominerade säsongen, 2016/17, samtidigt som det då var 203 fall ≥65 år, jämfört med 26 fall hittills denna säsong. Av säsongerna från 2014/15 är det annars 2017/18, dominerad av B/Yamagata, som hade flest fall ≥65 (256) och 2015/16, dominerad av A(H1N1)pdm09, som hade flest fall ≤35 (89).

Preliminär statistik för döda visar inte heller på någon tendens till överdödlighet under den tid som influensan spridits denna säsong, även om det finns eftersläpning för de senaste veckorna (SCB 2022). Det verkar som om de äldre hittills har kunnat skyddas från influensa bättre än under tidigare säsonger. Vaccinationstäckningen bland personer ≥65 i slutet av november är något högre än tidigare säsonger (Folkhälsomyndigheten 2021), men det är knappast tillräcklig förklaring. En annan förklaring kan vara att äldre personer haft mindre kontakt med personer med luftvägssymptom än under tidigare säsonger.

Kontakterna i samhället begränsas inte längre tillräckligt för att hindra spridning av influensa och andra luftvägsinfektioner i skolor och liknande, men det kan vara så att exponeringen för virus är mer heterogen än före pandemin. Många arbetar hemifrån en betydande del av tiden, och äldre och andra riskgrupper för influensa (som till stor del överlappar med riskgrupperna för COVID-19) kan ha mindre kontakter, speciellt med symptomatiska personer. Samtidigt kan vi inte veta hur denna influensasäsong fortsätter utvecklas. Trenden för influensafall varierar mellan olika delar av Sverige, med minskning i Svealand, och ökande tendens i Götaland och Norrland, som kan accelerera efter vårterminens start (Folkhälsomyndigheten 2022). Dessvärre ses också en ökning bland personer ≥65 vecka 52, men den kommer kanske inte att bli bestånde om influensan fortsätter minska i yngre åldersgrupper.

Hur som helst innebär en situation som den vi har nu i Sverige, med både hög cirkulation av influensa och snabbt ökande cirkulation av COVID-19 (som allt mer domineras av Omikron), stor belastning på samhällsfunktioner som sjukvård, som varit helt katastrofal om inte andelen allvarliga fall av COVID hållits nere av tidigare immunitet genom vaccin och infektion. Antalet bekräftade infektioner med SARS-CoV-2 är högre än under de tidiga vågornas topp, och även mörkertalet är sannolikt större än det varit sedan sommaren 2020, på grund av högre andel infektioner med inga eller lindriga symptom och ökad användning av antigentester i stället för PCR.

Hur hög en epidemivåg blir i termer av andelen samtidigt infekterade, \(I_{\text{max}}\), är bestämt av \(\ro\) i enkla epidemiologiska modeller. Trots att det är det mått som är mest uppenbart relevant i relation till målsättningen att platta ut kurvan för att minska påfrestning på sammhället har det i viss mån kommit i skymundan jämfört med mått på det kumulativa antalet infekterade när vågen börjar avta (flockimmunitetströskeln) eller när den ebbar ut (Gomes 2021). I en enkel SIR-modell med homogen mottaglighet är relationen följande, med en minimal andel initialt infekterade.

\[I_{\text{max}}=1-\hit+\hit\times\log(\hit)\]

Under pandemin har det diskuterats en del hur heterogen mottaglighet kan sänka flockimmunitetströkslen och storleken på en epidemivåg, vilket jag skrivit om t.ex. den 25 oktober 2020 Även \(I_{\text{max}}\) kan generaliseras till en befolkning med heterogen mottaglighet gammafördelad med formen \(k\) (Neipel m.fl. 2020), som närmar sig det homogena taket när \(k\rightarrow\infty\).

\[I_{\text{max}}=1-\hit-\hit\times(1+k)\times(\hit^{\frac{-1}{1+k}}-1)\]

\(\ro=2\) kan möjligen vara en rimlig uppskattning för Omikron, om \(\ro\) tolkas relativt det kontaktmönster och den fördelning av mottaglighet som fanns i Sverige i slutet av 2021, inte hur varianten spridits i en helt naiv befolkning med 2019 års kontaktmönster. Uppskattningen kompliceras av att Delta har cirkulerat parallellt med lägre \(\r\). Om mottagligheten vore helt homogen skulle \(\ro=2\) innebära att som mest 15 procent av befolkningen var infekterad vid ett tillfälle. Med exponentialfördelad mottaglighet (\(k=1\)) blir denna andel 9 procent, vilket kommer nära uppskattningar av vad som ser ut som en topp i London (ONS 2022), och med stark heterogen mottaglighet (\(k=1/10\)) 2 procent. Det ter sig inte orealistiskt att uppåt 10 procent av befolkningen även i Stockholm kommer att vara samtidigt infekterad när den nuvarande vågen toppar.

Referenser

Folkhälsomyndigheten. 2021. ”Influensarapport vecka 50, säsongen 2021–2022”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/arkiv-20212022/influensarapport-vecka-50/.
———. 2022. ”Influensarapport vecka 52, säsongen 2021–2022”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/aktuell-influensarapport/.
Gomes, M. Gabriela M. 2021. ”M Gabriela M Gomes på Twitter”. https://twitter.com/mgmgomes1/status/1472253214510788612.
Neipel, Jonas, Jonathan Bauermann, Stefano Bo, Tyler Harmon och Frank Jülicher. 2020. ”Power-law population heterogeneity governs epidemic waves”. PLOS ONE 15 (10) ( oktober): 1–27. doi:10.1371/journal.pone.0239678.
ONS. 2022. ”Coronavirus (COVID-19) Infection Survey, UK: 7 January 2022”. https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/healthandsocialcare/conditionsanddiseases/bulletins/coronaviruscovid19infectionsurveypilot/7january2022.
SCB. 2022. ”Preliminär statistik över döda”. https://www.scb.se/link/0fec627c501e476aacf7ae328c7a4a8b.aspx.
Svenska intensivvårdsregistret. 2022. ”Rapporterade influensafall, kumulativt”. https://portal.icuregswe.org/siri/sv/report/kumulativ.