Börda i öst och väst

För någon vecka sedan lanserade IHME en uppdaterad version av Global Burden of Disease (GBD), med modeller av trender för sjukdomsbörda som sträcker sig till 2021 (IHME 2024a). Detta innebär att år med covid-19 nu för första gången finns med.

Liksom tidigare rör det sig om komplex modellering, där länders officiella statistik över dödsorsaker och annat, i de fall där sådan finns, kombineras med data från undersökningar av förekomsten av sjukdomar och riskfaktorer¹ och studier av riskfaktorernas effekt på olika sjukdomar och skador. På så sätt går det att modellera exempelvis hur många dödsfall, och även partiellt förlorade levnadsår (DALY), som orsakas av alkohol, som jag skrev om den 18 juli 2022,

I det inlägget visade jag på hur andelen dödsfall som tillskrivs cirkulationssjukdom varierar kraftigt mellan olika befolkningar, även med likartad förväntad livslängd, och att det i sin tur kan påverka dödsfall och DALY som tillskrivs alkohol och andra riskfaktorer. Jag utgick då från ländernas officiella statistik, som bara finns tillgänglig för ett begränsat antal länder, till stor del hög- och medelinkomstländer.

Fig. 1 och fig. 2 nedan visar förväntad livslängd vid födseln jämfört med andelen dödsfall i tumörer och sjukdomar i cirkulationsorgan 2019 (det sista år då detta inte påverkades av covid-19) bland män och kvinnor för alla åldersgrupper och för alla länder och territorier som ingår i GBD, med ISO 3166-koder färglagda enligt superregion i GBD. Data över livslängd kommer från University of California, Berkeley och Max Planck Institute for Demographic Research (2022) och UN Population Division (2022), och data över andel dödsfall kommer från IHME (2024b).²

För det första kan ses att andelen för båda orsaksgrupperna är låg i länder med livslängd under 65 år, vilket är väntat, eftersom en stor andel av dessa befolkningar dör tidigt av tuberkulos, magtarminfekioner, neonatala tillstånd och annat. Men i övrigt skiljer sig mönstret för tumörer från mönstret för cirkulationssjukdom på vissa tydliga sätt. Andelen dödsfall i tumörer är relativt förutsägbar utifrån livslängden, speciellt bland kvinnor, även om det finns några befolkningar med avvikande mönster. Befolkningar med likartad livslängd har ungefär samma andel oavsett vilken superregion de tillhör. Så är inte fallet med cirkulationssjukdom. För befolkningar där kvinnorna har livslängd i spannet 75–80 år³ är variationsområdet över 50 procentenheter. Variationen hänger tydligt samman med vilken region befolkningarna tillhör, så att andelen är låg i Latinamerika och hög i forna östblocket.

Höginkomstländer (alltså Västeuropa inklusive länder som Cypern och Israel, Nordamerika, Australien Nya Zeeland och vissa asiatiska länder, som Japan och Sydkorea) har numera i regel en livslängd på över 80 år bland kvinnor och ofta även bland män. Även bland dessa varierar andelen cirkulationsdödsfall kraftigt och har inget tydligt samband med livslängden, samtidigt som andelen generellt är lägre än i östländerna. Utifrån detta kan det te sig rimligt att anta att det finns betydande regionala variationer i sättet att rapportera dödsorsaker, och att dessa inte kompenseras, utan kanske ibland förstärks, genom IHME:s modelleringar.

Dessa observationer kan också kasta nytt ljus över de paradoxer relaterade till cirkulationsdödlighet som noterades i slutet av 1900-talet (Grimes 2000). Den mest kända är troligen den franska paradoxen, med Frankrikes låga kranskärlsdödlighet trots relativt ogynnsamma nivåer av riskfaktorer som kolesterol och rökning, vilket ofta använts för att argumentera för nyttan med alkohol, och speciellt rödvin. Samtidigt har livslängden i Frankrike inte varit exceptionell jämfört med andra höginkomstländer, även om Grimes kontrasterar regioner i Frankrike med hög total mortaliet (Toulouse), mot regioner i Storbritannien med låg mortalitet (Belfast), då dessa ingick i WHO:s MONICA-studie. Det finns också den albanska paradoxen, med hög livslängd trots fattigdom och den israeliska paradoxen, med relativt höga nivåer av ohälsa trots vad som antas vara bra matvanor (Shapira 2007). Det vi nu kan se är en litet annan typ av paradoxalt mönster. Länder som Albanien ligger fotfarande högt livslängdsmässigt jämfört med de flesta andra gamla östländer. När det gäller kvinnornas livslängd hamnar Albanien och Estland nära höginkomstländer som Danmark och Israel, samtidigt som andelen cirkulationsdödsfall i de förra länderna enligt GBD överstiger andelen i de senare länderna med 30–40 procentenheter.

Referenser

---

1. När det gäller mat-, rök- och alkoholvanor, exponeringar i yrkeslivet, föroreningar, fysiologiska variabler som BMI och blodtryck, orent vatten, utsatthet för våld och så vidare.↩︎

2. Figurerna kan återskapas med R genom att klona bloggförrådet och köra 2024-05-26-ost.r i underkatalogen postdata/2024-05-26-ost.↩︎

3. Vilket motsvarar utvecklingen i Sverige från 1960- talet till 80-talet: en period då andelen, enligt officiell statistik, låg i stort sett oförändrad på strax över 50 procent, som kan ses i mitt inlägg den 27 mars 2022.↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.