Ropa hej
Den 22 februari skrev jag att denna influensasäsong verkar vara ovanligt intensiv sett till antalet personer som drabbats, men att det åtminstone inte uppmätts någon signifikant överdödlighet. Detta skulle kunna förklaras, skrev jag, av att den dominerats av influensa B, där äldre personer inte blir så hårt utsatta. I förra inlägget konstaterade jag dock att det blivit betydande överdödlighet i andra europeiska länder, där säsongen också dominerats av B-typen.
En analys i denna veckas influensarapport visar också på att det nu går att påvisa överdödlighet även i Sverige under veckorna 5–11 (Folkhälsomyndigheten 2018). De modeller som använts är MoMo och FluMoMo, som jag nämnde i förra inlägget. Enligt den förra modellen verkar överdödligheten ha koncentrerats till södra och mellersta Sverige. Dock har den varit mindre än förra säsongen, som dominerades av A(H3N2).
I veckan har även SCB offentliggjort livslängdstabeller för 2017 (SCB 2018). De stämmer bra överens med de beräkningar jag gjorde i 22 februari-inlägget. Den återstående förväntade livslängden vid födseln var 84,10/80,72 år för kvinnor/män och vid 65 års ålder 21,44/19,14 år. Jag skrev att kvinnornas livslängd inte ökat signifikant de senaste åren, speciellt den återstående livslängden i högre åldrar, men att låg influensarelaterad dödlighet kanske skulle kunna medföra en ökning 2018. Men med de ovannämnda resultaten verkar det tveksamt om detta kommer att uppnås.
Clare (2018) diskuterar influensarelaterad dödlighet bland unga. Det
är turligt nog sällsynt och påverkar inte medellivslängden signifikant
(annat i extrema fall, som 1918), men just därför att det är
oförutsägbart och sällsynt tenderar det att få mycket uppmärksamhet i
media, åtminstone i USA. Clare påtalar också att när unga personer dör
till följd av influensa beror det oftast på överreaktioner hos
immunförsvaret. Han vet inte hur många gånger unga personer sagt till
honom att de aldrig vaccinerar sig1 därför att de har starkt
immunförsvar
. Det som sannolikt skulle döda dem om de får influensa är
just detta starka immunförsvar. När det gäller äldre personer är det
dock mer sekundära bakteriella infektioner och hjärtproblem som är
risken.
Den 26 december förra året diskuterade jag just
det som förklaring till interaktionen mellan kön och ålder när det
gäller risken att sjukhusvårdas för influensa. Kvinnor löper högre risk
än jämnåriga män i åldersgrupperna mellan 20 och 40 år, men lägre risk i
åldersgrupperna över 65 år. Om olika immunreaktioner vid influensa
tenderar att vara starkare bland kvinnor än bland män, kanske på grund
av hormonella faktorer, kan detta vara en riskfaktor i de åldersgrupper
där överreaktioner hos immunförsvaret är en viktig orsak till svårartat
förlopp hos influensan. Det kan i vilket fall som helst vara vådligt att
söka boosta immunförsvaret
, även om de flesta produkter som utlovas
göra detta sannolikt inte är speciellt effektiva.2
I och för sig kan det vara så att när folk säger att de har starkt
immunförsvar
är deras skäl att tro det ofta just att de sällan drabbats
av influensaliknande sjukdomar. Men i verklighet är det kanske snarare
evidens för svaga immunreaktioner. Eller så handlar det om att de levt i
en miljö där de inte varit så exponerade för virus som orsakar sådana
sjukdomar – som jag gjort större delen av mitt vuxna liv fram till
förra året.