Ropa hej

Postad 2018-03-24 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

Den 22 februari skrev jag att denna influensasäsong verkar vara ovanligt intensiv sett till antalet personer som drabbats, men att det åtminstone inte uppmätts någon signifikant överdödlighet. Detta skulle kunna förklaras, skrev jag, av att den dominerats av influensa B, där äldre personer inte blir så hårt utsatta. I förra inlägget konstaterade jag dock att det blivit betydande överdödlighet i andra europeiska länder, där säsongen också dominerats av B-typen.

En analys i denna veckas influensarapport visar också på att det nu går att påvisa överdödlighet även i Sverige under veckorna 5–11 (Folkhälsomyndigheten 2018). De modeller som använts är MoMo och FluMoMo, som jag nämnde i förra inlägget. Enligt den förra modellen verkar överdödligheten ha koncentrerats till södra och mellersta Sverige. Dock har den varit mindre än förra säsongen, som dominerades av A(H3N2).

I veckan har även SCB offentliggjort livslängdstabeller för 2017 (SCB 2018). De stämmer bra överens med de beräkningar jag gjorde i 22 februari-inlägget. Den återstående förväntade livslängden vid födseln var 84,10/80,72 år för kvinnor/män och vid 65 års ålder 21,44/19,14 år. Jag skrev att kvinnornas livslängd inte ökat signifikant de senaste åren, speciellt den återstående livslängden i högre åldrar, men att låg influensarelaterad dödlighet kanske skulle kunna medföra en ökning 2018. Men med de ovannämnda resultaten verkar det tveksamt om detta kommer att uppnås.

Clare (2018) diskuterar influensarelaterad dödlighet bland unga. Det är turligt nog sällsynt och påverkar inte medellivslängden signifikant (annat i extrema fall, som 1918), men just därför att det är oförutsägbart och sällsynt tenderar det att få mycket uppmärksamhet i media, åtminstone i USA. Clare påtalar också att när unga personer dör till följd av influensa beror det oftast på överreaktioner hos immunförsvaret. Han vet inte hur många gånger unga personer sagt till honom att de aldrig vaccinerar sig1 därför att de har starkt immunförsvar. Det som sannolikt skulle döda dem om de får influensa är just detta starka immunförsvar. När det gäller äldre personer är det dock mer sekundära bakteriella infektioner och hjärtproblem som är risken.

Den 26 december förra året diskuterade jag just det som förklaring till interaktionen mellan kön och ålder när det gäller risken att sjukhusvårdas för influensa. Kvinnor löper högre risk än jämnåriga män i åldersgrupperna mellan 20 och 40 år, men lägre risk i åldersgrupperna över 65 år. Om olika immunreaktioner vid influensa tenderar att vara starkare bland kvinnor än bland män, kanske på grund av hormonella faktorer, kan detta vara en riskfaktor i de åldersgrupper där överreaktioner hos immunförsvaret är en viktig orsak till svårartat förlopp hos influensan. Det kan i vilket fall som helst vara vådligt att söka boosta immunförsvaret, även om de flesta produkter som utlovas göra detta sannolikt inte är speciellt effektiva.2

I och för sig kan det vara så att när folk säger att de har starkt immunförsvar är deras skäl att tro det ofta just att de sällan drabbats av influensaliknande sjukdomar. Men i verklighet är det kanske snarare evidens för svaga immunreaktioner. Eller så handlar det om att de levt i en miljö där de inte varit så exponerade för virus som orsakar sådana sjukdomar – som jag gjort större delen av mitt vuxna liv fram till förra året.

Referenser

Clare, Robert. 2018. ”Influenza Update, 2018”. http://robertclaremd.com/influenza-update-2018/.

Hexmaster. 2018. ”Boosta ditt immunförsvar?” https://faktoider.blogspot.se/2018/01/boosta-ditt-immunforsvar.html.

SCB. 2018. ”Ettårig livslängdstabell för hela riket efter kön och ålder”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/LivslangdEttariga.


  1. Något som i exempelvis Sverige inte rekommenderas för personer under 65 år utanför vissa riskgrupper.

  2. Hexmaster (2018) är ett annat inlägg på det temat.