Hopp upp

Postad 2019-02-22 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

I dagarna har SCB offentliggjort statistik över folkmängd och antal döda under 2018 (SCB 2019a; SCB 2019b). Den 25 februari 2017 beskrev jag hur livslängdstabeller kan skapas utifrån dessa uppgifter, och den 22 februari 2018 visade jag på beräkningar gjorda på detta sätt av förväntad livslängd för 2017, som jag fått till 84,11 år för kvinnor och 80,72 år för män, vilket bara avviker ca 0,01 år från SCB:s officiella beräkningar, som presenterades några veckor senare. Beräkningar för 2018, utifrån de data som nu släppts, visar ett hopp uppåt för både kvinnor och män, till 84,26 och 80,79 år. Det är något överraskande, dels därför att ökningen av kvinnornas livslängd stagnerat under några år, dels därför att influensan i början av 2018 medförde ganska stor överdödlighet i Sverige, och även värmeböljorna under sommaren åtföljdes av viss ökad dödlighet (EuroMOMO 2019). Tydligen har dödstalen under resten av året varit relativt låga.

En faktor som bidragit till att hålla tillbaka ökningen kvinnornas livslängd är relativt höga dödstal i rökrelaterade sjukdomar, som KOL och lungcancer, bland äldre kvinnor i Sverige. SVT har påstått att lungcancer ökat bland kvinnor som aldrig rökt (Appelquist 2019). Det sägs att lungcancer bland kvinnor ökat med 70 procent de senaste 20 åren, och att andelen kvinnor med lungcancer som aldrig rökt legat stadigt på 15 procent de senaste 10 åren. Men enligt statistik tillgänglig via Socialstyrelsen (2018) har incidensen i lungcancer bland kvinnor varit på uppåtgående i decennier men tvärtom planat ut de senaste 10 åren. Sett till åldersspecifika incidenstal har ökningen av lungcancer drivits allt högre upp i åldrarna och har under 2010-talet bara varit tydlig bland kvinnor i åldersgrupperna över 70 år. I åldersgrupperna under 60 år har lungcancer minskat de senaste åren, både bland kvinnor och män. Troligen är det en kohorteffekt, som beror på att exponeringen för rökning genom livet varit högre bland kvinnor i yngre kohorter fram till de födda ca 1940 men sedan stabiliserats och minskat. Fig. 1 visar, baserat på dessa data, incidensen i lungcancer (ICD-7 162) efter födelsekohort i åldersgrupperna 45–49 och 65–69 år.

Figur 1: Incidens lungcancer Sverige efter födelsekohort.

Diagrammet kan återskapas genom att klona bloggförrådet och köra lcplot.jl i underkatalogen postdata/2019-02-22-hopp.

Kan vi annars förvänta oss fortsatta ökningar av livslängden för 2019? Det ser inte ut som vi haft någon förhöjd dödlighet hittills under vintern. Säsongens influensa verkar också ha toppat vecka 6 och ha blivit relativt mild (Folkhälsomyndigheten 2019). Den dominerande subtypen har varit A(H1N1)pdm09, som inte förändrats mycket sedan den cirkulerade sist, 2015/16, vilket troligen medfört att flockimmuniteten varit relativt god. Men vi kan inte veta när nästa otrevliga pandemi dyker upp. Hanne-Vibeke Holst är en författarinna som i flera av sina böcker uppvisat en förkärlek för influensamotiv (exempelvis i sina miljöministerböcker, som jag skrev om den 14 september 2018). Hennes senaste roman handlar om just en influensapandemi (Holst 2018). I en intervju hänvisar hon till spanska sjukan 1918; hon påstår att det kommer en sådan pandemi vart hundrade år och påpekar att du då själv kan göra matten (TT 2018). Men vilka förödande influensapandemier skulle, givet den hypotesen, ha ägt rum vid tiden kring Karl XII:s eller Napoleons fall? Potter (2001) tar upp flera pandemier under 1700- och 1800-talen, men ingen av dessa verkar ha medfört dödstal i närheten av den 1918.

Referenser

Appelquist, Bodil. 2019. ”Lungcancer ökar snabbt bland kvinnor som aldrig rökt”. SVT Nyheter (20 februari). https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/lungcancer-okar-snabbt-bland-kvinnor-som-aldrig-rokt-1.

EuroMOMO. 2019. ”EuroMOMO”. http://www.euromomo.eu.

Holst, Hanne-Vibeke. 2018. Som pesten. Övers. Margareta Järnebrand.

Potter, C. W. 2001. ”A history of influenza”. Journal of Applied Microbiology 91 (4): 572–579. doi:10.1046/j.1365-2672.2001.01492.x.

SCB. 2019a. ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/BefolkningNy.

———. 2019b. ”Döda efter region, ålder (uppnådd under året) och kön”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/DodaHandelseK.

Socialstyrelsen. 2018. ”Statistikdatabas för cancer”. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer.

TT. 2018. ”Hanne-Vibeke Holst: ’10 000 kommer att dö’”. Sydsvenskan (27 oktober). https://www.sydsvenskan.se/2018-10-27/hanne-vibeke-holst-10-000-kommer-att-do.