Nästan ett skifte

Postad 2019-10-26 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

Den 15 juli skrev jag om tidiga utbrott av influensa A(H3N2) i Australien och andra länder på södra halvklotet (t.ex. Nya Zeeland och Sydafrika) och ställde mig frågan vilken risk det innebär för en motsvarande utveckling på norra halvklotet, t.ex. i Sverige. Nu har några månader gått, och influensaaktiviteten har klingat av på södra halvklotet. Än verkar det inte finnas några tydliga tecken på ovanligt tidiga utbrott av influensa A i norr. Folkhälsomyndigheten (2019b) rapporterar sju laboratorieverifierade fall av influensa A i Sverige vecka 42. ECDC (2019) rapporterar också låg influensaaktivitet i alla europeiska länder, även om antalet fall för veckorna 40–42 är högre än motsvarande veckor förra säsongen och fallen huvudsakligen är influensa A, och de flesta av de subtypade A-fallen är A(H3N2).

Vad innebär en tidig säsong mer precist? Årsrapporter för tidigare svenska influensasäsonger (tillgängliga via Folkhälsomyndigheten (2019a)) innehåller diagram över säsongerna tillbaka till 1993/94. Under den tiden har det bara inträffat två gånger att influensan toppat före jul: 1993 (säsong dominerad av A(H3N2)) och 2009 (året då A(H1N1)pdm09 dök upp). Säsongen 1988/89 var också en A(H3N2)-dominerad säsong som föregår de på nätet tillgängliga rapporterna men enligt artiklar tillgängliga via Kungliga biblioteket (2019) verkar ha toppat under december och även var tillräckligt allvarlig för att ge upphov till tydliga störningar i samhällsfunktioner. Om vi är på väg mot en sådan topp borde det märkas under november.

Som framgår av tabellen i mitt inlägg den 7 mars var det A(H3N2) som var den klart dominerande subtypen av influensa A i Europa från slutet av 1980-talet fram till 2009. Troligen medförde detta att de flesta som växte upp då exponerades för A(H3N2) tidigt och fick ett grundskydd, som gett viss immunitet även mot driftade varianter. Från 2009 och framåt har emellertid säsonger dominerade av A(H3N2) växlat med säsonger dominerade av A(H1N1)pdm09. Det kan ha gjort att vi fått en ackumulering av barn som aldrig haft influensa orsakad av A(H3N2) (som verkar drifta snabbare än A(H1N1)), och barn, som utsöndrar mycket virus när de har influensa, verkar ha stor betydelse när det gäller att driva influensaspridningen.

En likartad situation kan ha uppstått under 1980-talet. A(H3N2) började cirkulera 1968 och var dominerande A-subtyp fram till 1977, när en variant av A(H1N1) kom. Fram till 1987 växlade säsonger dominerade av denna A(H1N1)pdm77 med säsonger dominerade av A(H3N2). Om det gjorde att immunitetsläget mot A(H3N2) bland barn var dåligt mot slutet av 1980-talet kan det vara en förklaring till varför det blev sådana tidiga och relativt häftiga utbrott år som 1988 och 1993. Enligt vad som rapporteras av CDC (2019) var det även under södra halvklotets vintersäsonger 1988 och 1993 tidiga utbrott av A(H3N2) i flera länder där. När det gäller antalet genomlevda A(H3N2)-dominerade säsonger befinner sig kohorter födda ca 2000 och senare i ungefär samma situation nu som motsvarande 30 år äldre kohorter gjorde 1988. Kan det förklara varför det blivit tidiga utbrott av A(H3N2) i flera länder på södra halvklotet under 2019? Kan i så fall Sverige och andra länder på norra halvklotet räkna med liknande tidiga utbrott under den kommande vintern?

Influensautbrott brukar delas in i säsongsinfluensa och pandemisk influensa, där den förra typen karakteriseras av gradvis antigendrift hos virus som cirkulerar bland människor, och den senare typen kännetecknas av att det kommer in ett nytt virus genom antigenskifte mellan mänskliga virus och svin- eller fågelvirus, eller möjligen genom utveckling direkt från dessa virus (som antas ha varit fallet 1918). Men vad som är ett nytt virus är inte något absolut. Även 1918 kan det ha varit så att äldre generationer utsatts för liknande virus tidigare i livet, vilket kan ha bidragit till att de klarade sig bättre än yngre. När A(H3N2) kom 1968 kan effekterna ha lindrats av att N2-komponenten liknade den som cirkulerat sedan 1957, A(H2N2). Likaså verkar det som tidigare cirkulation av A(H1N1) dämpade effekterna av A(H1N1)pdm09 2009. Kanske kan situationen från 1970-talet och framåt beskrivas som omväxlande småpandemier av A(H1N1) och A(H3N2)?

Referenser

CDC. 2019. ”MMWR Weekly: Past Volumes (1982-2018)”. https://www.cdc.gov/mmwr/mmwr_wk/wk_pvol.html.

ECDC. 2019. ”Flu News Europe”. https://flunewseurope.org/.

Folkhälsomyndigheten. 2019a. ”Sök publikationer”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/.

Kungliga biblioteket. 2019. ”Sök bland svenska dagstidningar”. http://tidningar.kb.se/.