Med lov

Den 17 oktober i år skrev jag om hur influensan och andra säsongsbundna infektioner börjat återkomma efter att ha cirkulerat på mycket låg nivå internationellt under större delen av COVID-pandemin. Jag skrev att det kunde bli hög aktivitet av A(H3N2) i Sverige framåt december, då det skett import av denna subtyp, som inte varit dominerande sedan säsongen 2016/17. Så har också skett: vecka 49 rapporterades 1761 influensafall, varav 1757 influensa A (Folkhälsomyndigheten 2021; WHO 2021). Av de A-fall som subtypats sedan vecka 40 har 324 varit A(H3N2) och bara 2 A(H1N1)pdm09.

Det totala antalet labbfall ligger nära eller över toppen tidigare säsonger det senaste årtiondet, men det är vanskligt att direkt dra slutsatser om smittspridningen sådana jämförelser, eftersom många prover i den omfattande provtagningen för SARS-CoV-2 även analyseras för influensa, vilket kan göra att fler influensafall än normalt fångas upp. Andelen positiva prover ligger på 9 procent, vilket är lägre än toppveckorna tidigare säsonger, då det varit ca 25–40 procent, men något högre än normalt för vecka 49. Ökningstakten under de senaste veckorna är högre än motsvarande veckor tidigare år. Den senaste säsongen med topp före årsskiftet var 2016/17, som alltså också dominerades av A(H3N2), och då ökade fallen av A(H3N2) och icke subytypad A från 103 vecka 47 till 351 vecka 49, en faktor på 3,4. Vecka 47 2021 var antalet A-fall 191, vilket innebär att de var 9,2 gånger fler vecka 49. Detta kan tyda på att influensans \(\mathcal{R}\) är högre än vanligt, vilket kan spegla låg immunitet i befolkningen. Det kalla och torra vädret i början av december kan också ha bidragit till viss ökad smittspridning (Roussel m.fl. 2016). Fig. 1 visar, på logaritmisk skala för att tydliggöra ökningstakten, utvecklingen denna säsong, jämfört med säsongen 2016/17.¹

När det gäller vårdbelastning relaterad till influensa finns inte lika omfattande och uppdaterad statistik som för COVID-19, men rapporter över influensafall på IVA uppdateras fortlöpande (Svenska intensivvårdsregistret 2021). Till och med vecka 50 har 32 influensafall rapporterats, men det kommer att öka för de senaste veckorna. Variationsområdet för motsvarande veckor säsongerna från 2014/15 till 2019/20 är 3–26 fall. Den sista vecka där rapporteringen kan betraktas som färdig är vecka 48, med 11 fall. Vecka 48 har haft 0–4 fall säsongerna 2014/15–2019/20. Toppveckorna dessa säsonger har haft 24–61 fall. Riskgrupper när det gäller IVA-vård för influensa denna säsong skiljer sig hittills en del från IVA-riskgrupper för både COVID och influensa under tidigare influensasäsonger dominerade av A(H3N2). Av de 32 fall som nämnts är 22 kvinnor; 8 av de 32 fallen är 0–15 år och 7 16–35 år. Det kan spegla att influensan hittills till stor del fått spridning i miljöer som förskolor och skolor, och att äldre åldersgrupper skyddats från svår sjukdom genom vaccin. Av 302 fall under hela säsongen 2016/17 var 142 kvinnor; 11 av de 302 fallen var 0–15 år och 13 var 16–35 år.

Det finns också ett tydligt geografiskt mönster i spridningen av influensa, där regionerna kring Mälardalen (Sörmland, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro) har mycket högre incidens i rapporterade fall än andra delar av Sverige. Uppsala sticker ut med mycket högt antal fall för vecka 49, vilket kan bero på ändrad praxis för analys eller provtagning. Även tidigare år har andelen sjukhusvårdade för influensa ett givet år varierat en hel del mellan regionerna, som jag visade på den 28 juli förra året.

En viktig faktor när det gäller den fortsatta utvecklingen av influensan är jullovet. Den minskning av kontakter som då sker genom att skolor stängs tenderar ofta att bromsa smittspridningen. Även om lovet inte syftar till att påverka influensfallen fungerar det alltså i praktiken som en sorts engångsåtgärd, av den typ vars effekter diskuteras av Di Lauro, Kiss och Miller (2021). Dessa forskare har modellerat hur sådana åtgärder kan optimeras för olika resultat. Om syftet är att skjuta upp epidemin är det, föga förvånande, bäst att sätta in åtgärderna så tidigt som möjligt. För att minska toppen bör åtgärderna sättas in relativt tidigt medan smittan är på väg upp, så att det finns en viss immunitet som kan dämpa den våg som uppstår när åtgärderna lyfts. För att minska den totala storleken på epidemin bör åtgärderna sättas in nära toppen, så att det inte uppstår någon ytterligare våg.

De flesta år har nog julloven i Sverige fungerat så att den uppskjutit influensasäsongens topp, som typiskt infallit under februari, några veckor utan att de signifikant påverkat storleken på epidemin. Andra säsonger, som 2016/17, har det blivit en tidig topp kring vecka 52, följd av nedgång, varefter spridningen på nytt ökat och nått en andra topp nästan lika hög som den första. Utan jullovet hade toppen dessa år troligen ändå blivit mer koncentrerad. Andra säsonger, som 2003/04, och de intensiva A(H3N2)-säsongerna under 1980- och 90-talen har det skett en snabb nedgång efter nyår, utan att det ökat mycket senare under säsongen. Här har det hunnit bli tillräcklig flockimmunitet för att förhindra en ny våg efter skolstarten, och jullovet har sannolikt kommit i rätt tid för att minska det totala antalet svenskar som fått influensa under hela säsongen.

Hur kommer denna säsong att utvecklas? En faktor som är specifik för detta år är att det kan komma att införas fler åtgärder för att dämpa spridningen av COVID, vilka kan påverka även utvecklingen av influensan. Om inga ytterligare sådana åtgärder införs, kan det ändå vara så att de nu hårt drabbade regionerna kring Mälardalen hinner uppnå sådana immunitetsnivåer att det skyddar mot signifikanta nya influensavågor med A(H3N2) efter vårterminens start. Andra influensatyper, som A(H1N1)pdm09 och B kan börja öka på nytt, men de verkar för närvarande ha liten spridning globalt, utom B/Victoria i Kina. Det är större risk för hög influensasjuklighet under vårterminen i de nu lindrigt drabbade regionerna i t.ex. Götaland och Norrland.

Referenser

---

1. Figuren kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra seflu_1617_2122.jl i underkatalogen postdata/2021-12-20-lov.↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.