Attackerad advent

Postad 2022-11-27 av Karl Pettersson. Taggar: epidemiologi

Många länder rapporterar nu höga nivåer av influensa, RSV-infektion och andra luftvägsinfektioner, som till stor del tryckts ned under pandemin. Mottagligheten i olika befolkningar är större än normalt, och det finns en oro för ytterligare ökningar av dessa infektioner under vintern parallellt med hög cirkulation av covid-19.

Sverige hade redan under förra vintern en hel del cirkulation av influensa A(H3N2). Den 20 december 2021 skrev jag om den snabba ökningen av fall fram till vecka 49 2021. Fig. 1 visar utvecklingen av influensa A i Sverige från vecka 40 2021 till vecka 46 2022, baserat på data från WHO (2023).1

Figur 1: Labbfall influensa A Sverige från v. 40/2021.

Det blev alltså en topp vecka 50 och sedan snabb nedgång från vecka 52 med botten vecka 7 2022, följt av en långsam uppgång fram till vecka 16. Från vecka 40 har fallen ökat igen men mindre brant än motsvarande veckor 2021.

Med de data som finns tillgängliga idag är det inte lätt att dra slutsatser om den fortsatta utvecklingen av säsongen. Den höga vågen i slutet av 2021 var till stor del koncentrerad till östra Svealand (Folkhälsomyndigheten 2022). Ofta ökar influensan efter vårterminens start, men ökningen blev påtagligt fördröjd våren 2022. Orsakerna till det kan vara flera. De hårdast drabbade regionerna, som Stockholm och Uppsala, hade troligen uppnått så utbredd immunitet före jul att det kunde hålla spridningen nere resten av säsongen. Andra regioner, t.ex. i Sydsverige och Norrland, fick mer omfattande spridning sent under våren, men inte med så höga toppar som de tidigt drabbade regionerna. Lokala utbrott förekom ända in på sommaren, och fick ibland viss uppmärksamhet i media, som efter festivalen Brännbollsyran i Umeå (Londen 2022). De minskade kontakterna under den stora covidvågen i början av 2022, och kanske i viss mån så kallad viral interferens, där personer infekterade med ett virus, som SARS-CoV-2, får ett brett men kortvarigt skydd mot andra luftvägsvirus, kan ha bidragit till att fördröja ökningen av influensa. Effekterna av interferens skall dock inte överdrivas, då t.ex. den första influensavågen ökade under november och december parallellt med ökande covid, som då fortfarande dominerades av delta.

Det finns en möjlighet att regioner som inte hann få mycket influensa säsongen 2021/22 får fler fall och högre och tidigare toppar denna säsong, på grund av högre mottaglighet i befolkningen, framför allt för A(H3N2). När det gäller den långsamma ökningen under oktober och november kan det milda vädret också ha spelat in (Roussel m.fl. 2016). Omslaget till kallare väder i mitten av november kan sedan medföra snabbare spridning.

En utmärkande sak för influensasäsongen 2021/22 är att det blev låg IVA-belastning (Svenska intensivvårdsregistret 2023). Under hela säsongen var det 129 fall, vilket är lägst för hela perioden från 2014/15, bortsett från 2020/21. Framför allt var antalet lågt bland äldre, med 58 fall bland personer ≥65 år, jämfört med 203 säsongen 2016/17, alltså den närmast föregående säsongen som dominerades av A(H3N2). Den 9 januari i år skrev jag om detta mönster, och att det kunde vara beroende av att äldre personer fortfarande hade mindre kontakter än vanligt, speciellt med personer med luftvägssymptom, till följd av rekommendationer och försiktighet när det gäller covid-19. Överdödligheten relaterad till influensa säsongen 2021/22 verkar också ha varit låg, även om den är svår att separera från covid-19. Om de äldre denna säsong åter har ett mer prepandemiskt kontaktmönster, kanske också fler av dem kommer att smittas av influensa och behöva vård, och det kan bli mer influensarelaterad överdödlighet, speciellt om A(H3N2) fortsätter dominera.

De rapporterade fallen av covid-19, och antalet inlagda på sjukhus med covid-19, har också legat relativt konstant under hösten, med svagt oscillerande från vecka till vecka. Olika faktorer tycks påverka spridningen i olika riktning, som ökad immunitet från infektioner och vaccin vs avtagande av tidigare förvärvad immunitet, nya varianter av SARS-CoV-2 och säsongsrelaterade faktorer. Som i många andra länder har sammansättningen av varianter i Sverige blivit alltmer heterogen de senaste månaderna (Hodcroft 2022). BA.5 (Nextstrain 22B), som blev dominerande över sommaren, cirkulerar parallellt med BQ.1 (22E), som härstammar från BA.5, och XBB (22F), som uppkommit genom rekombination av två tidigare subvarianter av den äldre BA.2. Det har skett en konvergent evolution, där varianter oberoende av varandra utvecklat liknande mutationer, samtidigt som ingen enskild variant tydligt förmått ta överhanden, som BA.5 och tidigare omikronvarianter gjort. Utifrån detta kan det te sig mindre sannolikt att covidfallen i Sverige kommer att öka kraftigt under den närmaste tiden.

Referenser

Folkhälsomyndigheten. 2022. ”Influensasäsongen 2021–2022”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a421d9cf3dfb41c2b91ed3de65f0d4fb/influensasasongen-2021-2022-sasongssammanfattning-final.pdf.
Hodcroft, Emma B. 2022. ”CoVariants: Per country”. https://covariants.org/per-country.
Londen, Melvin. 2022. ”Sjukdomsvåg efter festival: ’Yransjukan’”. Aftonbladet (14 juni). https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Wjp7ML/manga-unga-sjuka-efter-festival-i-umea.
Roussel, Marion, Dominique Pontier, Jean-Marie Cohen, Bruno Lina och David Fouchet. 2016. ”Quantifying the role of weather on seasonal influenza”. BMC public health 16 (26 maj): 441. doi:10.1186/s12889-016-3114-x.
Svenska intensivvårdsregistret. 2023. ”Rapporterade influensafall, kumulativt”. https://portal.icuregswe.org/siri/sv/report/kumulativ.
WHO. 2023. ”FluNet”. https://www.who.int/tools/flunet.

  1. Figuren kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra seflu.jl i underkatalogen postdata/2022-11-27-advent.↩︎