Ovanligt snäll

Den 18 januari skrev jag om hur den milda vintern (om vinter alls är ordet) kan ha bromsat spridningen av influensa i Sverige denna säsong. I dag har SVT en intervju med Mia Brytting från Folkhälsomyndigheten, som också är inne på att vädret bidragit till att årets influensa ökat långsamt, men att det ännu inte går att säga hur intensiv säsongen blir, och att toppen troligen kommer i slutet av februari eller början av mars (Nordlund 2020). Det refereras till den senaste influensarapporten, som redovisar 465 laboratorieverifierade fall vecka 5, vilket är mindre än hälften av fallen samma vecka både 2019 och 2018 (Folkhälsomyndigheten 2020). Samtidigt är fallen på uppåtgående, och det talas i SVT-artikeln om en ökning av framför allt influensa B, som inte cirkulerat i någon större omfattning de senaste åren.

Det sista stämmer inte riktigt: säsongen 2017/18 dominerades av influensa B, och den slog rekord ifråga om antalet labbfall totalt. Men för influensa B finns två olika parallellt cirkulerande linjer, Yamagata och Victoria, som skiljer sig åt antigent (men inte lika mycket som de olika subtyperna av influensa A). Säsongen 2017/18 tillhörde nästan alla influensa B-fall Yamagatalinjen, fast denna säsong har samtliga linjetypade B-fall tvärtom tillhört Victorialinjen.

Som säsongen utvecklats hittills utmärker den sig också genom den låga åldern på labbfallen. Medianåldern är 53 år bland influensa A-fallen och 25 år bland influensa B-fallen. Generellt är det så att influensa B drabbar barn och unga relativt sett oftare än influensa A, vilket brukar förklaras med att den inte förändras lika snabbt som influensa A, och att det inte blir pandemier med nya subtyper, så att medelålders och äldre i större utsträckning har nytta av korsimmunitet från stammar de drabbats av tidigare i livet. Samtidigt är personer med labbverifierad influensa B ofta inte så unga. Fig. 1 visar medianålder för labbverifierad influensa B i Sverige i relation till andelen linjetypade fall som tillhör Victorialinjen från 2010/11 till 2019/20 baserat på information i Folkhälsomyndigheten (2020) och tidigare publicerade årsrapporter över influensasäsongerna, tillgängliga via Folkhälsomyndigheten (2019). För säsongen 2019/20 gäller värdena till och med vecka 5, och för tidigare säsonger gäller de säsongerna som helhet. Bubblornas storlek anger andelen prover positiva för influensa B under de aktuella säsongerna (som varierar mellan 0,1 procent säsongen 2018/19 och 15 procent säsongen 2017/18. Diagrammet kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra ./infb_sv_1019.jl i underkatalogen postdata/2020-02-08-snall.

Det verkar, för denna tidsperiod, finnas en tydlig negativ korrelation mellan andelen fall som tillhör Vicorialinjen och åldern hos fallen. Samtidigt har det varit få säsonger sedan 2011 som haft ett stort antal Victoriafall. Troligen är flockimmuniteten mot denna linje dålig bland barn och ungdomar. Mönstret med en lägre ålder bland Victoriafall än Yamagatafall har också visats i andra länder under 2010-talet Skowronski m.fl. (2017) visar på ett sådant mönster för Kanada. Av tabellerna i artikelns supplement framgår t.ex. att det för säsongerna 2010/11 till 2015/16 var 22 procent av Victoriafallen, men bara 4 procent av Yamagatafallen, som tillhörde åldersgruppen 20–29 år, alltså kohorter centrerade kring slutet av 1980-talet. Kanske har det att göra med exponering för olika stammar tidigt i livet (priming). Det kan vara så att t.ex. svenskar födda från mitten av 1980-talet i stor utsträckning först utsatts för virus av Yamagatalinjen, samtidigt som äldre utsatts för B-virus som ligger närmare Victorialinjen. De båda linjerna har fått sina namn efter virusstammar från slutet av 1980-talet, men det verkar som de divergerade redan på 1970-talet. Har virus av Victoralinjen även mer antigena egenskaper gemensamma med virus som cirkulerade innan dess, vilket skulle kunna förklara lägre mottaglighet bland personer över 50 år?

Den 22 februari 2018 jämförde jag den säsongen med den 1992/93, då det också var B/Yamagata som dominerade och jag själv fick se hur klassrummen i skolan där jag gick snabbt tömdes i mitten av februari. Men nu blev alltså det stora antalet labbfall 2018 mer koncentererat till de äldre, som en typisk säsong med A(H3N2), och kanske blir denna säsong mer lik den 1992/93 när det gäller åldersfördelningen bland fallen. De första veckorna februari 1993 var för övrigt också milda i stora delar av Sverige, t.ex. i Uppsalatrakten (SMHI 2019), men det hindrade alltså inte spridningen när den väl kommit igång.

I varje fall har vi hittills inte sett mycket av den australiensiska A(H3N2). Den 15 juli förra året diskuterade jag denna och refererade samtidigt till Mackay (2019), som varnar för tvärsäkra extrapoleringar från södra halvklotets influensasäsong till norra halvklotets. Inte heller USA har haft mycket A(H3N2) under säsongen, men de har däremot haft en hel B/Victoria relativt tidigt under hösten, också med koncentration till låga åldersgrupper (CDC 2020).

Referenser

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.