Våras för vintern

Postad 2023-02-05 av Karl Pettersson. Taggar:

I förra inlägget skrev jag om hur både influensa A och covid-19 var på uppåtgående i Sverige, utifrån då tillgängliga data fram till vecka 48, och jag avslutade inlägget med en gissning att det skulle bli influensatopp kring jul eller nyår.

Nu har vi ytterligare nära två månaders data tillgängliga, och fig. 1 visar den fortsatta utvecklingen av influensa och covid-19 fram till vecka 4 2023, baserat på data från WHO (2023) för influensa och Folkhälsomyndigheten (2023a) för covid-19.1 För covid-19 visas fall på SÄBO och i hemtjänst, då detta mått är betydligt mindre känsligt för ändrad testning än fall generellt. Måttet innebär också rimligen att covid-19 kommer närmare influensan när det gäller mörkertal, även om grafen inte är tänkt att användas för att jämföra prevalensen av de olika smittorna.

Figur 1: Fall influensa A och B och fall covid-19 på SÄBO och i hemtjänst Sverige från v. 40/2021.

Influensa A kom alltså att toppa vecka 52, någon vecka efter covid-19. Från november och framåt har dessa båda smittor i stort sett ökat och minskat parallellt, vilket kontrasterar mot utvecklingen förra vintern, när covid-19 ökade långsamt medan influensan ökade snabbt under november och december, samtidigt som den rasade parallellt med den dramatiska covidökningen efter nyår. Vissa har spekulerat kring viral interferens, som jag skrev litet om 17 oktober 2021, som en viktig förklaring till dessa trender, även om ingen, vad jag sett, presenterat någon rimlig modell över hur det skulle få sådant genomslag. Den huvudsakliga förklaringen är nog i stället att tillväxten av covid hölls nere så länge deltavarianten dominerade, men ökade när omikron tog över. Samtidigt var influensan då redan på nedåtgående på grund av ackumulerad immunitet före jul, och dess \(\r\) sjönk ytterligare med först minskade kontakter under jullovet och sedan beteendeförändringar för att bromsa covidvågen (vilka inte var tillräckliga för att direkt ge \(\r<1\) för omikron).

Denna vinter har covid-19 inte längre samma övertag när det gäller mottaglighet i befolkningen, inte ens med de nya BQ- och XBB-varianterna, och både influensa A och covid-19 har sjunkit med julledigheter och mildare januariväder, men influensans minskning har varit betydligt mindre brant än under januari 2022. För vecka 4 syns också åter en viss ökning av både influensa A och B. De totala influensafallen har ökat i Götaland och Svealand, men inte i Norrland (Folkhälsomyndigheten 2023c). Norrland hade fler fall före nyår, vilet kan innebära att immunitetsläget där är bättre än i de sydligare delarna av Sverige. Även minskningen av covidfall i befolkningen i stort verkar ha mattats av i början av vecka 5 (Folkhälsomyndigheten 2023b). Det är möjligt att ökade kontakter och återgång till kallare vinterväder nu medför generellt ökad spridning av influensa- och coronavirus. Samtidigt är nedgången av covid i äldreomsorgen under januari brantare än vad som observerats vid något tillfälle sedan omikron började spridas. Vågar vi hoppas på att SARS-CoV-2 efter denna vinter kommer att gå in i ett mönster likt de tidigare etablerade coronavirusen, med vintertoppar och låg prevalens under större delen av året?

Influensa B tog aldrig fart i Sverige förra vintern, men under november och december ökade den med en takt liknande influensa A, fast från lägre nivå. Alla B-fall som linjetypats under säsongen har varit B/Victoria, vilket också gäller internationellt: den andra B-linjen, B/Yamagata, har inte synts till sedan 2020 och kan vara borta för gott (Paget m.fl. 2022). Veckorna innan influensan abrupt minskade i mars 2020 stod också B/Victoria för en stor del av fallen i Sverige, och som jag skrev om den 8 februari och 15 februari 2020 tenderar denna linje ofta att infektera barn och unga. Kanske kommer vi att, liksom då, få se omfattande frånvaro i skolor orsakad av influensa B de kommande veckorna.

Som jag diskuterade den 27 november 2022 orsakade förra influensasäsongen relativt låg belastning på IVA med totalt 129 fall, vilket med undantag för 2020/21 är lägst av alla säsonger sedan 2014/15, då rapporteringen började (Svenska intensivvårdsregistret 2023). Bland annat med hänsyn till att äldre var underrepresenterade bland IVA-fallen tänkte jag mig att det delvis kunde bero på att riskgrupper fortfarande hade mindre kontakter än normalt, och att mönstret kanske inte skulle hålla i sig denna säsong. Nu har vi också 199 fall inrapporterade hittills för denna säsong. Med viss eftersläpning är det högre än tidigare säsonger till och med vecka 5 (variationsområde undantaget 2020/21 är 25–200), men det ter sig mindre sannolikt med en sådan ökning under februari och mars som t.ex. 2017/18, vilket är rekordsäsong hittills med 498 fall hela säsongen. Samtidigt fick blev det 64 IVA-fall vecka 52 2022, vilket slog det tidigare veckorekordet från vecka 6 2018, då det var 61 fall. Det finns även denna säsong en viss överrepresentation av yngre bland IVA-fallen, med 56 fall ≤35 år, där tidigare säsonger varierat mellan 2 och 39 fall till och med vecka 5. Rekord för hela säsongen innehas av 2015/16 med 89 fall. Dessa skillnader i åldersfördelning kan bero på både kontaktmönster och mottaglighet för cirkulerande influensatyper. Om B/Victoria nu tar överhanden kan det innebära en ytterligare förskjutning i riktning mot yngre patienter.

Referenser

Folkhälsomyndigheten. 2023a. ”Underlag veckorapport om covid-19, vecka 4 2023”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2023/underlag-for-veckorapport-om-covid-19-vecka-4-2023.xlsx.
———. 2023b. ”Covid-19 statistik torsdagar”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i-sverige/.
———. 2023c. ”Influensarapport vecka 4 säsongen 2022–2023”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/arkiv-for-influensa-veckorapporter/arkiv-2022-2023/influensarapport-vecka-4-sasongen-2022-2023/.
Paget, John, Saverio Caini, Marco Del Riccio, Willemijn van Waarden och Adam Meijer. 2022. ”Has influenza B/Yamagata become extinct and what implications might this have for quadrivalent influenza vaccines?” Eurosurveillance 27 (39). doi:10.2807/1560-7917.ES.2022.27.39.2200753.
Svenska intensivvårdsregistret. 2023. ”Rapporterade influensafall, kumulativt”. https://portal.icuregswe.org/siri/sv/report/kumulativ.
WHO. 2023. ”FluNet”. https://www.who.int/tools/flunet.

  1. Figuren kan återskapas med Julia genom att klona bloggförrådet och köra seflucov.jl i underkatalogen postdata/2023-02-05-varas.↩︎