Virala fyrverkerier

Nu till nyår hade DN en artikel om spridning av smittor som influensa och covid-19 (Letmark 2024). Det påstår att virus sprids med hög fart, därför att vi träffas och umgås med varandra ganska tätt vid jul och nyår. Ja, vi har nu haft två influensasäsonger i rad där de rapporterade fallen toppade just årets sista vecka. Men det är viktigt att komma ihåg att detta beror på att smittan byggts upp veckorna innan, när folk träffats på skolor och arbetsplatser. Om de rapporterade fallen toppar kring nyår, innebär det att \(\r\) är på väg ned. Som också påtalas i artikeln tenderar smittspridningen sedan ofta att öka efter vårterminens start, men om mycket immunitet hunnit byggas upp före nyår, kan det hända att det inte blir någon senare topp.

Den 25 november skrev jag litet om utvecklingen under hösten, där covid-19 hamnat på en platå, mykoplasma i luftvägarna nått höga nivåer och influensan ännu inte tagit fart. Mycket av rapporteringen ligger nu nere över helgerna, men data till och med vecka 52 finns tillgängliga för Stockholm (Karolinska Universitetslaboratoriet 2025). Det är fortsatt mycket små förändringar när det gäller covid-19, och infektioner av M. pneumoniae är definitivt på väg nedåt. Influensa A har ökat under december, men den befinner sig på lägre nivåer än decembermånaderna 2021–23, och ökningen har bromsats upp vecka 52. Som sagt återstår att se vad som händer när vårterminen börjar.

En viktig anledning till de tidiga influensatopparna de senaste åren är säkerligen att immuniteten i befolkningen varit lägre än vanligt under hösten efter att cirkulationen av influensa hållits nere under pandemin. När nu både A(H1N1)pdm09, A(H3N2) och B/Victoria cirkulerat efter 2021, kanske det innebär en återgång till ett mönster där influensan oftast toppar efter nyår. Ett sådant mönster för influnesatopparna har varit det vanliga i Sverige under lång tid. Som jag visade på den 22 juni 2020, med data tillbaka till 1981, har dödlighetstoppar redan i december sammanfallit med svåra säsongsinfluensor, som 1988 och 1993.

Den 20 januari 2011 skrev jag på min då aktiva blogg om orsaksspecifik dödlighet i Sverige per månad, för åren 1969–86, då ICD-8 användes och månadsstatistik över underliggande dödsorsaker i Sverige publicerades, som sedan gjorts tillgänglig via SCB (2019). För perioden med ICD-10, från 1997 och framåt, finns liknande statistik numera tillgänglig via Socialstyrelsen (2024). Statistiken för den äldre perioden finns publicerad för alla åldrar och åldrar från 75 år, medan den för den nyare perioden endast finns för alla åldrar.

För månadsstatistiken baserad på ICD-8 finns för luftvägsinfektioner kategorierna akuta luftvägsinfektioner och influensa (ICD-8 460–478) och lunginflammation (ICD-8 480–486), men för den nyare statistiken finns den sammanslagna influensa och lunginflammation (ICD-10 J09–J18), en benämning som flera gånger gett upphov till förvirring, vilket jag skrev om den 14 mars 2020. Fig. 1 och fig. 2 visar döda kvinnor och män i Sverige per månad 1969–86 för de nämnda luftvägskategorierna från ICD-8, och fig. 3 visar motsvarande data för influensa och lunginflammation 1997–2024, med preliminär statistik till september 2024.¹

Det är tydligt att dödlighetstoppar redan i december eller januari varit ganska ovanliga under båda perioderna. År 1969 kom pandemin med A(H3N2), och den toppade kring nyår, vilket syns på båda luftvägskategorierna. Efter en lugn säsong 1970/71 blev det på nytt en topp i slutet av 1971, som möjligen skulle kunna betecknas som en andra pandemivåg i Sverige. I övrigt är det svårt att se några klara decembertoppar under hela perioden. De svåra A(H3N2)-säsongerna 1988/89 och 1993/94 inträffade alltså under perioden då månadsstatistik över dödsorsaker inte publicerats, även om statistiken över total dödlighet talar sitt tydliga språk, som jag visat på i tidigare inlägg. För perioden med ICD-10 går det att se december- eller januaritoppar i influensa och lunginflammation kring millennieskiftet, 2003/04, 2016/17, och de senaste åren, från 2021/22.

En viktig sak är att dessa luftvägskategorier inte fångar upp all överdödlighet relaterad till influensa. Den mindre kategorin baserad på ICD-8 är troligen relativt specifik för influensa, men inte speciellt sensitiv. Kategorierna för lunginflammation, eller influensa och lunginflammation är varken speciellt sensitiva eller specifika. Som jag visade på i mitt inlägg från 2011 är det en hel del influensarelaterad dödlighet som tillskrivs hjärtsjukdomar, och på senare år säkerligen demens. Som ett exempel visar fig. 4 nedan dödsfall bland kvinnor och män 75 år och äldre i Sverige 1969–86 med annan ischemisk hjärtsjukdom (ICD-8 411–414) som dödsorsak.

Här syns t.ex. tydliga toppar som sammanfaller med influensatopparna marsmånaderna 1976 och 1983. Det kan noteras att detta också är en ganska diffus kategori, där många dödsfall i dag troligen hade tillskrivits t.ex. demens, i enlighet med de trender jag senast tog upp i inlägget den 9 december förra året.

Det finns också flera säsonger under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal där det tycks ha varit mycket litet influensarelaterad dödlighet. Detta sammanfaller med återintroduktionen av A(H1N1) 1977, där äldre generationer skyddades av immunitet som de förvärvat när subtypen cirkulerade före 1957. Av liknande skäl gav inte heller pandemin 2009, med A(H1N1)pdm09 upphov till någon tydlig topp i dödlighet. Även säsonger dominerade av influensa B, som också haft låg medelålder bland fallen och medfört låg dödlighet, har förekommit. Ett exempel kan vara 1983/84. I mars 1984 rapporterades att det varit hög influensaktivitet i Moskva, primärt kopplad till influensa B, och att de flesta drabbade var barn och unga vuxna (CDC 1984). Den nådde tydligen också Sverige, och artiklar som kan sökas via Kungliga biblioteket (2024) tyder på en topp i Stockholm under första halvan av april, samtidigt som dödligheten alltså var på låga nivåer.² De relativt höga dödstalen den kanske sista säsongen med B/Yamagata 2017/18, när de drabbade var äldre, som jag skrev om den 8 februari 2020, visar att detta beror på immuniteten i befolkningen, och inte på att influensa B skulle vara lindrigare i sig.

Referenser

---

1. Figurerna kan återskaps med R genom att klona bloggförrådet och köra 2025-01-02-fyr.r i underkatalogen postdata/2025-01-02-fyr. För statistiken för 1969–86 reserverar jag mig för transkriptionsfel.↩︎

2. Vissa kan ha fått den och tillfrisknat, för att sedan råka ut för dystrare öden framåt sommaren.↩︎

Webbplatsen drivs av Karl Pettersson och har genererats med Hakyll. Källkod. Kakor används vid kommentering med Isso, för att möjliggöra editering av kommentarer inom 15 minuter efter att de postats, vilket inte kommer att fungera korrekt om kakor stängs av i webbläsaren. Kommentarer som skickas sparas för att publiceras med namn och webbsida, om dessa angetts: en fungerande e-postadress kan, om så önskas, anges för att få möjlighet att kommunicera kring kommentaren i efterhand men publiceras inte. Om JavaScript inaktiveras, kommer varken kommentarer eller visning av formler med MathJax att fungera. Om fel uppstår vid besök, kan uppgifter om besökares IP-adress och tid för felet lagras i interna loggar och användas vid felsökning.